Rickard Arvidsson: Hur mycket kemikalier tål världen?

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Antalet antropogena kemikalier som finns ökar exponentiellt, och närmar sig i skrivande stund 62 miljoner. År 2005 låg antalet närmare 9 miljoner. Hur mycket av dessa som emitteras till miljön vet ingen, även om det pågår forskningsinsatser för att försöka ta reda på det. I Miljömålsrådets utvärderingar av de 16 svenska miljömålen hamnar målet om en giftfri miljö bland de där vi ligger sämst till. Ett exempel är delmålet som gäller kadmiumexponering, där det dels konstateras att målet inte lär uppnås till 2015 och dels att det är svårt att överhuvudtaget avgöra när målet kan uppnås. Just kadmium är ett ämne där genomsnittsexponeringen bland befolkningen ligger oroväckande högt och, om den fortsätter öka, kan komma att leda till allvarliga konsekvenser. Likaså bedöms målet om minskad exponering för dioxiner vara svårt att nå inom överskådlig framtid. Förutom sådana klassiska miljöproblem uppmärksammas ständigt nya kemikalierisker. Nyligen har forskning från Karlstads universitet visat att vissa vanliga hushållskemikalier kan leda till allergier. Det rör sig om ämnen som finns i färg, rengöringsmedel, kosmetika och andra vanliga produkter. Exakt vilka implikationer som kommer av detta är oklart, men det ger en antydan om att den ökade frekvensen av allergier i samhället möjligen skulle kunna ha något att göra med den ökade kemikalieanvändningen, även om fler studier behövs innan det går att uttala sig kategoriskt i frågan. Att kemikalieproblematiken är allvarlig råder det alltså inga tvivel om. En fråga som oundvikligen infinner sig är hur mycket kemikalier världen tål. När har vi nått gränser för hur mycket kemikalier som miljön klarar av att hantera? En grupp forskare under ledning av Johan Rockström, som leder Stockholm Resilience Centre, försökte nyligen avgöra hur illa ställt det var med ett antal miljöproblem. Metoden var att söka reda på ett antal viktiga gränsvärden, eller tröskelvärden, som kopplar till de olika miljöproblemen, och försöka avgöra huruvida dessa överstigs eller inte. Deras resultat visar att det är extra illa ställt med artutrotningen, den globala uppvärmningen och människans inverkan på kvävecykeln. Även havsförsurning, användningen av fosfor och färskvatten, samt markanvändningsförändringar ligger illa till. Mindre allvarligt ansågs problemet med ozonhålet vara. Och vad ansåg de om kemikalierna? Just problemet med kemikalier är på många sätt svårare än många av de andra miljöproblemen eftersom det är så komplext. Den antropogent orsakade globala uppvärmningen orsakas av en handfull växthusgaser, medan kemikalieproblematiken orsakas av tusentals, kanske rent av miljontals, olika ämnen. Rockström med kollegor konstaterar att de i nuläget inte kan säga något om hur allvarligt kemikalieproblematiken är. Det kunde inte identifiera tydliga gränsvärden på planetnivå för kemikalierna. Inte heller kunde de ta fram ett mått, eller indikator, på hur allvarligt kemikalieproblematiken är. Vi har alltså i nuläget ingen metod för att ta reda på hur allvarligt problemet med kemikalierna är hotet är totalt. Något som är välkänt inom toxikologin är också att en blandning av kemiska ämnen kan ge väldigt annorlunda effekter jämfört med om organismen utsattes för varje ämne enskilt, vilket ibland kallas för cocktail-effekten. Så även om man hade vetat riskerna för varje kemiskt ämne, vilket man inte gör på långa vägar, är det ändå svårt att säga något säkert om hur mycket kemikalier världen tål. Denna kunskapsbrist är djupt problematisk. Den globala uppvärmningen visar tydligt att det inte alltid räcker med kunskap om hur allvarligt problemet är för att samhället ska agera. Men att inte ens veta hur allvarligt ett problem är innebär att man helt famlar i blindo. Det går i nuläget inte att säga hur nära vi är att passera ödesdigra tröskelvärden vad gäller kemikalieproblematiken. Det har dragits igång ett antal tidiga initiativ inom forskarvärlden för att råda bot på detta. Det är min förhoppning att dessa initiativ kan finna grogrund och slutligen ge svar på hur mycket kemikalier världen tål. Rickard Arvidsson ——————— Doktorand i Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

Miljö online2

Liknande artiklar