Susanna Elfors: Hållbar stadsutveckling handlar om mer än solcellspaneler

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Hållbar stadsutveckling handlar om mer än solcellspaneler

Vår bebyggelse står för ca 30-40 procent av energi- och resursanvändningen. Dessutom påverkarstadens utformning hur vi transporterar oss och hur vi konsumerar. De närmaste åren står vi infören gigantisk utmaning då våra städer och samhällen ska kunna hantera både klimatförändringaroch resurskriser. Solcellspaneler och ny teknik i alla ära, men hållbar stadsutveckling handlar om såmycket mer.

Glänsande solcellspaneler, nybyggda passivhus med grästak och spårbilar på linbanor ovan marken.Får ni också den bilden när ni hör ordet hållbar stadsutveckling? Green, lean, smart och high-tech ärord som hör till. Den gröna staden är silvrig och glänsande, kanske ligger den i öknen och är byggd aven filantropisk oljeschejk, eller hur ser den egentligen ut?

Är det passivhus och teknik som ska rädda oss? Visst är tekniken viktig men den räcker inte. Ettpassivhus spar energi när det används, men att bygga huset kräver energi och naturresurser ochrisken är stor vi får en så kallad ”rebound effect” eller rekyleffekt, det vill säga att vi tillåter oss attbygga större hus. Enligt Örjan Svane professor i hållbar stadsutveckling kommer två tredjedelar av dehus vi har idag att finnas kvar år 2050 om inte något drastiskt inträffar som krig, istid eller en extremhöjning av vattennivån. Det viktigaste vi har att göra är därför att se över de hus vi redan har ochfundera på hur vi kan göra dem ekologiskt och socialt hållbara.

Så det är kanske inte en silvrig high-techstad vi har att se fram emot, utan en stad med de hus vi haridag fast med lite bättre fasader. En stad som till stor del består av villor och flerfamiljshus från de såkallade rekordåren, det vill säga från 1940-70-talen. Miljonprogram och mexitegelhus. Hur kan vi fådessa hus att bli mer hållbara?

1. Vi kan miljöupprusta dem. Något som bör göras nu. Struntar vi i miljöaspekten och baraupprustar på vanligt vis missar vi tåget och får vänta en 30-50 år till nästa gång ochdå är det nog för sent. Upprustningarna kan göras snabbt eller stegvis i samband medunderhåll. Här handlar det om teknik och om ekonomiska incitament. Hur får vi villaägare,bostadsrättsföreningar och hyresvärdar att vilja satsa på injustering, fönsterbyten ochtilläggsisolering när det tar många år innan pengarna tjänas in och ett nytt kök och en jacuzzikänns så mycket fränare?

2. Vi kan fundera på hur vi använder husen mer hållbart. Finns det ytor som kan användasmer effektivt? Bor ensamma människor i stora villor? Använder vi befintlig bebyggelse mereffektivt behöver vi inte bygga så mycket nytt men det är i en icke-fråga idag eftersom detär politiskt känsligt att lägga sig i folks boende. Går det att föra en politik som uppmuntrartill kollektiva boenden och lockar ensamma i stora villor att flytta till en lägenhet och upplåtavillan till en större familj?

I den silvriga high-techstaden har vi elbilar och spårbilar. Men frågan är om det håller. Inte ens elbilarblir hållbart om alla ska äga sin egen bil har transport- och miljöforskaren Jonas Åkerman på KTHräknat ut. Spårbunden kollektivtrafik kan däremot funka om vi inte tokreser.

Sen krävs det en betydligt mer hållbar handel och konsumtion. Något som sällan ingår när manpratar om hållbar stadsutveckling och den skinande high-techstaden. Men konsumtion är viktigt. I

Stockholm har politikerna helt struntat i konsumtionen och hävdar att stockholmarna bara släpperut 4 ton koldioxid per person och år när den verkliga siffran är över 10 ton koldioxid per person ochår om man räknar in våra flygresor, kinesiska leksaker med mera. Det är dags att låta konsumtionenta plats i den hållbara staden! I en hållbar stad äger vi därför färre prylar, istället hyr vi dem. När viköper något är det återanvänt eller återvunnet eller åtminstone producerat på ett schyst sätt. Vi åkerinte heller på flygsemestrar särskilt ofta.

Den hållbara staden kan enligt boken ”Bilder av framtidsstaden, tid och rum för hållbar utveckling”(Bergman m.fl. 2007) vara både gles och tät, men inte både och. Antingen bor vi i egna husdär vi både arbetar och umgås eller så bor vi trångt i den täta staden och arbetar och umgås igemensamma utrymmen. Bor vi glest måste vi i mycket högre utsträckning försörja oss själva. Attlåta äpplena ruttna eller bara ha en gräsmatta på villatomten är inte hållbart. Vi kan inte hellergöra som idag när vi bor i villor och samtidigt åtnjuter en massa gemensamma utrymmen i staden.Det funkar inte heller att bo i stan och helgpendla med bilen till sommarstugan. Vi får liksom välja.Kanske kan vi byta boenden med varandra så att lantborna får låna stadsbornas lägenheter och viceversa?

Eller så behöver vi inte alls fundera på de här sakerna för att någonting händer, typ att oljanbörjar sina. Då blir det varken silvriga high-techstäder eller upprustade miljonprogram. Kanskeblir rekordårens alla hus tomma skelett samtidigt som dagens ödebyar och slitna gårdar fylls avnytt liv. Dessa byar lär få växa en del om alla 9 miljoner svenskar (eller troligen många fler då) skabo på landet. Hur och vad bygger vi våra hus av då, timmer från skogen, lera och halm? Blir detegentillverkade hus, prunkande odlingar, handgjorda vindsnurror och grisar som bökar i leran? Ellerhur blir det? Hållbar stadsutveckling kan nog se ut på många olika sätt.

Susanna Elfors, webbredaktör/hållbarhetskonsult/teknologie doktor i bebyggelseanalys

Susanna driver sedan 2003 ekosajten www.asfaltblomman.se. Hon har också skrivit endoktorsavhandling om strategier för att minska bebyggelsens negativa miljöpåverkan. Numerarbetar Susanna som konsult med hållbar stadsutveckling och miljökommunikation. Susanna harhållit i flera ekoturer då hon visar utländska besökare stadens gröna sevärdheter. Alldeles nyligenhar hon startat www.sustopia.se och söker efter folk som vill delta på olika sätt. Mejla gärnasusanna.elfors[snabel-a]sustopia.se om du är intresserad!

Miljö online2

Liknande artiklar