Petter Lydén, Diakonia: Kartan över Sveriges ansvar i Doha

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Europeiska miljöbyrån (EEA) visar i sin helt nya rapport ”Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2012” hur Europa (eller åtminstone EU) påverkas av klimatförändringarna. En sak är klar: Sverige kommer på flera områden att gynnas ekonomiskt, i total motsats till hela södra Europa – och kanske framför allt, i motsats till fattiga länder i syd. Eller med andra ord: Det är dags att sluta jiddra och plocka fram plånboken – Sverige har skrivit under på att finansiera behov som uppstår av klimatförändringar i fattiga länder, klimatförändringar som till råga på allt kommer att ge Sverige högre inkomster. Så de lama utfästelser som regeringen hittills har gjort behöver ersättas med handlingskraft under COP18 i Doha, med pengar på bordet helt enkelt. Det skriver Diakonias policyrådgivare i klimatfrågor, Petter Lydén, i en kolumn på Supermiljöbloggen.

I den högra kartan ovan visar färgerna den potentiella ekonomiska effekten av klimatförändringarna. Allting på den gul-röda delen av skalan är negativ effekt och de gröna nyanserna är positiv effekt. Sverige är ”grönt”, med citationstecken eftersom vi knappast bor i ett land som tar sitt miljö- och klimatansvar på allvar. Rapporten från EEA visar på område efter område vilka effekter klimatförändringarna har och kommer att få. Summerat för Sverige (med undantag för fjällen) ser det ut så här:

• Mycket högre temperaturökningar än det globala genomsnittet• Minskade snötäckta områden och minskat istäcke på sjöar och floder• Ökade vattenmassor i floder• Förflyttning norrut av växt- och djurarter• Ökade spannmålsskördar• Minskat energibehov för uppvärmning• Ökad potential för vattenkraft• Ökad risk för vinterstormar• Ökad sommarturism

I rapporten finns även nedanstående karta, som visar hur produktionen av vattenberoende spannmål kan öka i hela Sverige. Tydliga ökningar överallt, inte minst i de produktiva markerna i söder.

EEA är inte de enda som visat hur Sverige kommer att gynnas av sina höga utsläpp av växthusgaser – på bekostnad av möjligheten för människor i fattiga länder att nå en dräglig livsnivå. Tidigare i år visade klimatkampanjen tcktcktck med siffror från DARA hur Sverige redan 2030 kommer att ha 7,3 miljarder USD högre BNP på grund av klimatförändringarna – vilket även tar hänsyn till de betydande kostnader som uppkommer i Sverige på grund av klimatförändringarna. Det saknas med andra ord inte resurser för Sverige att leva upp till de löften som klimatkonventionen innebär.

Nu är det så klart inte framtida vinster från koldioxidutsläppen som gör att Sverige måste ta sitt ansvar gentemot de fattiga länderna i klimatförhandlingarna – det ansvaret har Sverige helt oavsett, och den välfärdsnivå Sverige har idag bygger på decennier av utsläpp av växthusgaser, som redan orsakat och fortsätter orsaka kostnader och lidanden för människor i fattiga länder. Som det ser ut nu går dock Sverige varken mot tillräckligt stora utsläppsminskningar eller tillräcklig finansiering till de fattiga länderna – och för det finns det inget försvar.

Petter Lydén,policyrådgivare i klimatfrågor, Diakonia

Miljö online2

Liknande artiklar