ALMEDALSKOLUMNEN

M, Lars Hjälmered: Sverige är och ska vara ett föredöme

Utvecklingen har på många sätt varit fantastisk de senaste decennierna. Vi har haft en otrolig ekonomisk utveckling och en globalisering som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom och som knutit länder och människor närmare varandra.

Den ekonomiska utvecklingen och handeln har gjort att världen når FN:s milleniemål om en halverad fattigdom i världen! Många är de människor som idag får del av välstånd som vi i Sverige länge kunnat ta för självklart.

Men problemen finns där så klart. Fortfarande lever miljarder människor i fattigdom. Och vi behöver en fortsatt växande ekonomi med nya jobb och nya möjligheter. Men vi behöver bryta en tillväxt globalt som bygger på ständigt ökade utsläpp och en ständigt ökad användning av fossil energi.

Sverige är och ska vara ett föredöme. Vi har visat att vi kunnat kombinera växande ekonomi med minskade utsläpp. Vi har bland de lägsta utsläppen i relation till vår ekonomi. Och våra utsläpp är ungefär hälften av snittet i OECD. Men mycket återstår.

För att bidra har vi beslutat om en samlad klimat- och energipolitik. Vi har tydliga utsläppsmål och konkreta åtgärder. De svenska utsläppen ska ned med 40% till 2020. Vi arbetar med visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Vi tar sikte på ett klimatneutralt samhälle 2050.

Vi vill hålla fast vid ett robust energisystem på tre ben med vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi, som redan idag gör att stora delar av energiproduktionen sker utan utsläpp av koldioxid.

Och allt detta kombineras med en jobbpolitik och ordning och reda i svensk ekonomi. De sakerna hänger ihop. Ansvar för svensk ekonomi och jobbpolitik gör att vi nu, till skillnad från i stort sett varje annat europeiskt land, kan gasa i det svaga konjunkturläget. Vi har råd med viktiga välfärdssatsningar. Vi har råd med en rejäl miljöbudget. Och vi har råd att investera tungt i forskning.

Med den nya forskningspolitiken läggs 1,3 miljarder kronor på energiforskning i år. Sammanlagt kommer 34 miljarder skattekronor läggas varje år på forskning. Det gör att Sverige är ett av de länder som lägger allra mest på forskning. Det är avgörande för framtida jobb och för svensk konkurrenskraft, men också för att klara viktiga miljöutmaningar.

I Sverige finns idag många projekt, idéer och lösningar inom miljöområdet som forskats fram. Det kan vara på sin plats att peka på några konkreta exempel.

Heliospectra kan erbjuda ljuslösningar som i ett slag minskar energiförbrukningen med 50% i växthus. Svinnet i odling som idag är bortåt 30% kan minimeras. Och, kanske viktigast, sprids lösningen globalt av dem och andra kan utsläppen av koldioxid minska med tiotals miljoner ton varje år.

Visste ni att det används 50 000 ton koppar varje år till bottenfärg till båtar och fartyg? I Göteborg huserar företaget I-tech som från forskning vid Göteborgs Universitet patenterat substansen ”Selektope”, en miljövänlig så kallad biocid. De har visat i tester att de kan klara de svåra utmaningar som finns med beväxtning utan att bidra med utsläpp av farliga ämnen till hav. På så sätt sker en stor bränslebesparing och minskade utsläpp.

Idén med el från strömmande vatten är något företaget Minesto utvecklar. En finurlig vinge som rör sig i vattnet gör att mer vatten förs genom turbinen och då kan ge mer el. Lösningen introduceras nu stegvis på marknaden.

Dessa tre företag – Heliospectra, I-tech och Minesto – har alla kommit till stånd på grund av forskning. De visar också alla tre på hur nytt kunnande är en avgörande del för att klara att möta klimat- och andra miljöutmaningar.

Slutligen bör påpekas att lösningen på klimatutmaningen är en internationell överenskommelse med åtaganden om tillräckliga minskningar av utsläpp. Sveriges ska i det arbetet bidra med pengar och teknik, samt genom att också fortsatt vara ett föredöme samt en konstruktiv part i förhandlingarna.

Lars Hjälmered (M)
Riksdagsledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och klimatpolitiskt ansvarig

Miljö online2

Liknande artiklar