SMB DEBATT

Forskare: ”Vi kan äta mycket kött och ändå nå klimatmålen”

Foto: Chalmers Tekniska Högskolas logotyp

Vi behöver äta mindre nötkött, ost och mjölkprodukter samt förbättra jordbrukstekniken för att nå klimatmålen. Generellt minskad köttkonsumtion och närproducerad mat är dock ingen nödvändighet. Det skriver forskarna David Bryngelsson och Stefan Wirsenius från Chalmers.

Utsläppen av växthusgaser som orsakas av svensk matkonsumtion är idag lika stora som utsläppen från svenska vägtransporter. För att nå EUs och Sveriges klimatmål, och i slutändan undvika allvarliga klimatförändringar, måste dessa utsläpp minskas kraftigt. För maten och jordbrukets del handlar det om en minskning med minst tre fjärdedelar till år 2050. I en ny forskningsstudie visar vi att detta är fullt möjligt, genom en kombination av förbättrad teknik i jordbruket och minskad nötkötts- och mjölkkonsumtion. Men till skillnad från vad som ofta sägs måste vi inte minska vårt köttätande överlag för att nå klimatmålen. Vi kan till och med öka köttkonsumtionen, och ändå nå klimatmålen – så länge vi undviker det mest klimatskadliga köttet, nötkött och lamm.

Vi har identifierat tre åtgärder som avgörande för att uppnå klimatmålen för mat och jordbruk:

1. Förbättrad teknik i jordbruket. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen genom effektivare produktion och förbättrad teknik på svenska gårdar. Till exempel skulle utsläppen från stallgödsel drastiskt kunna minskas med ny teknik.
Även utsläppen från åkrar och kor kan minskas, men en del av dessa tekniker är ännu obeprövade och effekterna osäkra. Förutsatt en mycket gynnsam utveckling och spridning av utsläppsminskande teknik bedömer vi sammantaget att utsläppen skulle kunna halveras till år 2050. Detta är en mer optimistisk uppskattning än många andra studier, men är troligtvis möjligt. För att detta ska bli verklighet krävs dock en betydligt ambitiösare klimatpolitik för jordbruket, och ökat stöd för utveckling och användning av ny teknik.

2. Kraftigt minskad konsumtion av nötkött. Även vid optimistiska antaganden om framtida teknikutveckling kommer vi att vara långt ifrån att nå klimatmålen. Dietförändringar till mindre klimatpåverkande mat kommer därför troligen vara oundvikliga om målen ska nås. Kött från idisslare, som nötkött, är det i särklass mest klimatskadliga köttet, och mycket stora utsläppsminskningar kan erhållas genom att äta annat kött: Produktion av ett kilo nötköttsprotein leder till utsläpp av motsvarande cirka 200 kilo koldioxid, medan ett kilo kycklingprotein bara ger upphov till omkring 10 kilo. Genom att byta ut nötkött mot kyckling kan vi alltså minska utsläppen med 95 procent.

3. Minskad konsumtion av ost och andra mjölkprodukter. Svenskars konsumtion av ost, fil och andra mjölkprodukter är bland den högsta i världen, och orsakar mer än dubbelt så stor klimatpåverkan jämfört med vår fläskkött- och kycklingkonsumtion. Produktion av ett kilo mjölk- eller ostprotein orsakar utsläpp motsvarande 40 kilo koldioxid, vilket är fem till tio gånger mer än utsläppen från vegetabiliska alternativ, som till exempel havredryck. Genom att ersätta mjölkprodukter med kyckling, ägg och vegetabiliska alternativ kan utsläppen kraftigt minskas.

Utslapp protein

Foto: (C) forskningsstudien. Utsläppen måste minska till mellan 300 och 500 kg koldioxidekvivalenter per person och år om matens klimatmål ska nås.

Utslapp kost

Foto: (C) Forskningsstudien. Utsläppen måste minska till mellan 300 och 500 kg koldioxidekvivalenter per person och år om matens klimatmål ska nås.

Enligt vår bedömning är dessa tre åtgärder nödvändiga för att matsektorn och jordbruket ska ta sin del av ansvaret för att undvika allvarliga klimatförändringar. Men de är också tillräckliga. I svensk debatt framställs ofta många andra åtgärder som nödvändiga för att lösa matens klimatproblem. Vi menar att flertalet sådana påståenden är starkt överdrivna, eller rent av felaktiga. Följande är några exempel:

”Minska köttkonsumtionen”. Minskad köttkonsumtion nämns ofta som väsentligt för att lösa matens klimatproblem. Det är givetvis bra för klimatet att minska köttätandet. Men vilket slags kött vi äter är avgörande: Om vi inte minskar konsumtionen av det mest klimatskadliga köttet, nötkött och lamm, är effekten liten i förhållande till vad som krävs för att nå klimatmålen. Det minst klimatskadliga köttet, kyckling, har så låg klimatpåverkan att det inte ens vid en kraftigt ökad konsumtionsnivå är något klimatproblem.

”Minska matsvinnet”. En betydande andel av den mat som produceras går till spillo och slängs, och att minska detta svinn är självklart bra av många skäl, inklusive för klimatet. Men svinnet av de matvaror som har störst betydelse för de totala utsläppen – som kött- och mjölkprodukter – är relativt litet. Därför är den möjliga effekten av minskat matsvinn mycket liten jämfört med vad som krävs för att nå klimatmålen: Även om vi skulle halvera matsvinnet, vilket vore en ambitiös målsättning, skulle utsläppen inte minska med mer än ungefär fem procent.

”Välj närproducerad mat”. En bland många djupt rotad uppfattning är att koldioxidutsläppen från transporter är matens stora klimatproblem, och det därför är en viktig del av lösningen att välja närproducerad mat. Detta är en stor överdrift. För flertalet matvaror utgör utsläppen från transporter mindre än några procent av produktionens totala utsläpp av växthusgaser. Men det finns viktiga undantag: Varor som transporteras med flyg till Sverige, som till exempel en del färska grönsaker och frukter, är mycket klimatskadliga på grund av de stora utsläppen från flygtransporten.

”Välj ekologisk mat”. Många väljer ekologisk mat för att bidra till en bättre miljö och djurvälfärd. Men matvaror som klassificeras som ekologiska har generellt inte lägre klimatpåverkan än konventionellt producerade alternativ. Så kallat naturbeteskött, till exempel, är ungefär lika skadligt för klimatet som nötkött från konventionell produktion. Konsumenter av ekologiskt kött som vill minska sin klimatpåverkan bör därför välja ekologisk kyckling eller gris istället för ekologiskt nötkött.

De vägar som vi ser kan leda till en lösning av matens klimatproblem innebär en betydande omställning för konsumenter och matproducenter. Men de behöver inte innebära slutet för vare sig köttätande eller svenskt jordbruk. Även den klimatsmarta konsumenten måste äta lika mycket mat som idag, vilket innebär fortsatta möjligheter för svenska producenter.

Det finns, slutligen, också många andra viktiga aspekter än klimat på mat och jordbruk som är och förblir centrala i formandet av den framtida politiken, som till exempel bevarande av biologisk mångfald och förbättrad djurvälfärd. I ett bredare perspektiv ingår också centrala frågor som god hälsa, en vital landsbygdsekonomi, och ett vackert jordbrukslandskap. Hur avvägningar mellan alla sådana intressen ska göras är komplicerade frågor som kräver en fortsatt saklig och bred diskussion.

David Bryngelsson, Chalmers tekniska högskola

Stefan Wirsenius, Chalmers tekniska högskola

Miljö online2

Liknande artiklar