SMB DEBATT

FORES: ”Utsläppsstatistiken visar att vi går åt rätt håll”

I början av april släppte SCB sin andra kvartalsräkenskap (se Faktaruta längst ned i inlägget) och med anledning av detta skrev den gröna liberala tankesmedjan Fores ett längre inlägg på Supermiljöbloggen där de tog upp utsläppsstatistiken sektor för sektor. Nu har SCB presenterat den senaste sammanställningen av utsläppsdatan liksom en sammanställning för helåret 2015, som Fores utreder och går igenom noga här nedan. 

SCB presenterade 29 april den senaste sammanställning av kvartalsvise utsläppsdata och utöver uppgifter om utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar innehåller miljöräkenskaperna uppgifter om olika sektorers förädlingsvärde. Den senaste kvartalsrapporten bjuder även på en sammanställning för helåret 2015. Vad säger då SCB:s statistik?

I stora drag går det åt rätt håll, även om minskningarna inte är lika stora som tidigare år. Utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomi växer. Jämfört med helår 2014 minskar utsläppen 2015 med 0,7% samtidigt som BNP växer med 3,9%. En stor del av utsläppsminskningen kan tillskrivas minskade utsläpp från energisektorn. Trafiken, såväl transportindustrin som privatbilismen, är fortsatt problematisk ut utsläppsperspektiv. Ekonomin är stark, inte minst i branscher med liten klimatpåverkan. Nedan går vi helt kort igenom förändringar i utsläpp och förädlingsvärde*, sektor för sektor och avslutar med en internationell utblick.

*Förädlingsvärde är ett mått på en ekonomisk aktivitets bidrag till BNP. Förädlingsvärdet definieras som nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för produktionen. Genom summering kan man beräkna förädlingsvärdet för en hel sektor eller nation. Summan av alla förädlingsvärden utgör BNP baserat på produktionen. Vissa branscher är utsläppsintensiva. En ökad produktion/ett ökat förädlingsvärde leder då till ökade utsläpp. Andra branscher kan lättare öka produktion och förädlingsvärde utan att utsläppen ökar (www.scb.se).

Svenska utsläpp och förädlingsvärden – Q4 samt helår 2015

Merparten av utsläppen av växthusgaser från kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske kommer från jordbruket (90%). Skogsbruket står dock för lejonparten av förädlingsvärdet (drygt 70%). Förändringarna i utsläpp är marginella samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 2% under helåret. Jämfört med Q4 2014 ökade förädlingsvärdet med 1,6% sista kvartalet i fjol. Såväl jord- som skogsbruk står inför utmaningar och förändringar. Jordbruket brottas med lönsamhetsproblem och regeringen arbetar med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det är idag oklart hur klimat- och miljömål kommer integreras i livsmedelsstrategin. Skogsstyrelsen fick i slutet av februari en ny generaldirektör, Herman Sundqvist. Som skogschef på statliga Sveaskog har han tidigare inte alltid dragit jämnt med miljörörelsen. Det återstår att se hur utnämningen av ny generaldirektör kommer påverka verksamheten.  

Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde helår 2015 samt förändring jämfört med 2014 (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 4:e kvartalet 2015).

  Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
Sektor Förändring jämfört med kvartal 4 2014 Förändring jämfört med kvartal 4 2014
Jord- och skogsbruk* -0,5% 2,0%
Utvinning av mineral -6,6% -0,1%
Tillverkningsindustri -0,2% 4,2%
El, gas och värme** -4,0% 3,4%
Byggverksamhet 0,2% 11,2%
Transportindustri 1,1% 1,3%
Övriga tjänster 0,8% 4,5%
Offentlig sektor -1,7% -1,2%
Hushåll
-0,9% ..
Totala ekonomin -0,7% 3,9%

#Inklusive fiske
##Inklusive vatten, avlopp, avfall
###Inklusive privatbilism

Utsläppen som orsakas av utvinning av mineral minskade med 6,6% i fjol jämfört med 2014. För Q4 2015 är utsläppsminskningen något större, 7,5%. Förädlingsvärdet minskade marginellt under helåret. Sektorn har under en period lidit av lönsamhetsproblem vilket gör att utsläppen minskar pga minskad verksamhet, men å andra sidan minskar utsläppen betydligt mer än förädlingsvärdet.

Utsläppen från tillverkningsindustrin minskade med 0,2% under helåret 2015 jämfört med 2014. Q4 2015 uppvisade snarlika siffror. Under helåret ökade förädlingsvärdet med 4,2% jämfört med 6,2% för Q4 2015. Cementproduktion bidrar till ökande utsläpp. Tillsammans med stål- och metallframställning samt raffinaderier och kemikalieindustrin är cementtillverkning en av de mest utsläppsintensiva branscherna. Den ekonomiska uppgången är fördelad över många branscher där flera är inte särskilt utsläppsintensiva. Motorfordonsindustrin är den bransch som bidrar mest till det positiva förädlingsvärdet i perioden.

65-85% (beroende på kvartal) av utsläppen från sektorerna el, gas och värme (inklusive vatten, avlopp, avfall) härstammar från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppssiffrorna för helår 2015 är 4% lägre jämfört med året innan (-3,5% för Q4).  Användningen av fossila bränslen har minskat delvis beroende på produktionsstörningar i vissa anläggningar. Samtidigt har användningen av biobränsle ökat något. Förädlingsvärdet i sektorn steg under året med 3,4%.

Byggsektorns utsläpp härstammar huvudsakligen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under 2015 ökade utsläppen med 0,2% jämfört med 2014. Motsvarande siffra för fjärde kvartalet i fjol år 1,3%. Samtidigt ökade dock förädlingsvärdet med 11,2% jämfört med 2014. En förklaring till att förädlingsvärdet ökar så mycket snabbare än utsläppen är att biodrivmedel används i större utsträckning.

Utsläppen från transportindustrin ökade med 1,1% för helår 2015 jämfört med 2014 (+0,6% för Q4). En stor del av utsläppen kommer från sjöfart. Inslaget av biodrivmedel ökar, om än långsamt, och står idag för 7% av förbrukningen. Förädlingsvärdet steg med 1,3% jämfört med helår 2014. Privatbilism hör inte hit utan hamnar under kategorin ”Hushåll”.

Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är små i relation till förädlingsvärdet. Framför allt orsakas de av tjänsteföretagens transporter. Utsläppen ökade med 0,8% under 2015 och med 2% för Q4 2015. Förädlingsvärdet ökade med 4,5% (helår) respektive 4,9% (Q4).

Den offentliga sektorns (stat, landsting, kommun) utsläpp är mycket begränsade och även här orsakas de framför allt av transporter. Under helår 2015 minskade utsläppen med 1,7% och Q4 2015 minskade de med 2,5%. Förädlingsvärdet ökade under helåret med 1,2%.

För hushåll och ideella organisationer står hushåll för nästan alla utsläpp. Utsläppen minskade i fjol med 0,9% (0,7% för Q4). Utsläpp kommer huvudsakligen från biltransporter. Tidigare har utsläppen från privatbilism minskat. Förklaringen har varit bränslesnålare fordon och ökad användning av biodrivmedel och elmotorer.  Med ökat resande äts dock utsläppsminskningen upp. Nybilsförsäljningen slår rekord men det är inte miljöbilar som står för försäljningsökningen. Hushållen står av förklarliga skäl inte för något förädlingsvärde. Till sektorn räknas dock även ideella organisationer som bidrar med ett lite förädlingsvärde.

fores

Figur 1: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde 4:e kvartalet 2015 samt förändring jämfört med samma kvartal 2014 (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 4:e kvartalet 2015).

Utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomin växer. Under helåret 2015 minskade utsläppen av växthusgaser med 0,7% samtidigt som BNP ökade med 3,9% jämfört med 2014. Ekonomin går över lag bra vilket inte minst gäller för branscher med relativt låga utsläpp men med höga förädlingsvärden. Samtliga sektorer uppvisar ökad effektivitet i termer av att utsläppen antingen har minskat samtidigt som förädlingsvärdet har ökat, att utsläppen visserligen har ökat men att förädlingsvärdet har ökat än mer, eller att utsläppen har minskat mer än förädlingsvärdet har minskat. Att utsläppen minskar samtidigt som BNP växer är i sig positivt, men tidigare år har utsläppen minskat mer. På sikt behöver samtliga sektorer uppvisa betydande utsläppsminskningar i absoluta termer, inte bara relativt förädlingsvärdet. Och hushållen behöver finna vägar att minska sin klimatpåverkan. Om Miljömålsberedningens mål om nettonollutsläpp 2045 och målet om en fossilfri fordonsflotta ska kunna realiseras behöver utsläppen från trafiken minska kraftigt.

Internationell jämförelse

Att ekonomin går bra är förstås glädjande, men det gäller att förstå siffrorna för att de inte ska bli missvisande. De svenska siffrorna följer ett internationellt mönster. Internationella energirådet, IEA, gick till exempel tidigare i våras (2016.03.16) ut med ett pressmeddelande med en lovande rubrik: ”Frikoppling av globala utsläpp och ekonomisk tillväxt bekräftad” (Decoupling of global emissions and economic growth confirmed). Statistiken såg visserligen lovande ut, men det är för tidigt, att som IEA gjorde, utannonsera en absolut frikoppling av klimatpåverkan från ekonomisk tillväxt, det vill säga att utsläppen minskar samtidigt som ekonomin växer. IEA:s preliminära resultat pekar på en utveckling där utsläppen av koldioxid inte längre ökar – för andra året i rad.

Särskådar man IEA:s underliggande statistik ser man dels att utsläppen av koldioxid har ökat mycket snabbt under en period av 40 år och dels att utsläppen faktiskt har fortsatt att öka, även de senaste två åren, om än marginellt och betydligt mindre än tillväxten i ekonomin. Det gångna året uppvisar världsekonomin, enligt IMF, en uppgång på 3,1 % (2015), att jämföra med den svenska uppgången på 3,9%.

fores2

Figur 2: Globala utsläpp inklusive internationell sjöfart och flyg. Källa: IEA, 2016.

För att sammanfatta, SCB:s svenska utsläppsdata, liksom IEA:s siffror, pekar åt rätt håll. Även om en frikoppling av klimatpåverkande utsläpp från den svenska eller den globala ekonomin inte kan konstateras idag är ändå SCB:s och IEA:s statistik i huvudsak positiva. IEA:s chef, Fatih Birol, uttrycker det som: ”Bara några månader efter den milstolpe som överenskommelsen under COP21-mötet i Paris utgjorde är det här budskapet ytterligare en knuff framåt i kampen mot klimatförändringar.” Detsamma kan sägas om SCB senaste kvartalsdata för Q4 och helårssammanställnigen för 2015.

Markus Larsson och Kajsa Resare Sahlin, Fores klimat- och miljöprogram

__________________________

Faktaruta

Som första land i världen presenterar Sverige, med start 2015, kvartalsvisa miljöräkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar. Från att ha publicerats med nära två års eftersläpning kommer SCB från och med nu redovisa kvartalsvisa lufträkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar.

Läs mer

SCB:s kvartalsdata för utsläpp:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/Miljorakenskaper/38164/38171/Behallare-for-Press/402698/

IEA:s rapport: http://www.iea.org/newsroomandevents/pressreleases/2016/march/decoupling-of-global-emissions-and-economic-growth-confirmed.html

Ny teknik om minskade utsläpp:

http://www.nyteknik.se/energi/minskade-utslapp-for-femte-aret-i-rad-6542845

Naturvårdsverket om minskande utsläpp:

http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Viktigt-for-klimatet-med-minskade-transportutslapp/

Miljö online2

Liknande artiklar