SMB DEBATT

”Låt inte långsam nätutbyggnad bromsa omställningen!”

”Alla länder behöver ställa om och Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion”, skriver Tomas Hallberg från Svensk Vindenergi idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen. 

En majoritet i riksdagen är överens. År 2040 ska Sverige ha 100 % förnybar elproduktion och senast år 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Hur ska vi komma dit? Just nu råder oklarhet om detaljerna men en sak är säker; utvecklingen mot ett elsystem som i allt större utsträckning baseras på förnybar elproduktion ställer nya krav på elnäten. Överföringskapaciteten i vårt åldrande stamnät är dimensionerad efter vattenkraftens kapacitet. Med ny tillkommande effekt från vind- och solkraft ökar överföringsbehovet såväl inom landet som till våra grannländer.

Utbyggnaden av stamnätet och utlandsförbindelserna är en av de allra största flaskhalsarna för en fortsatt utbyggnad av förnybar el och nödvändigt för en fortsatt hög försörjningstrygghet.

På stamnätsnivå riskerar tillståndsprocessen för nätutbyggnad och ledningsanslutning bli den gränssättande faktorn. I dag kan det ta upp mot tio år för en ny stamnätsledning. Om problemen i stamnätet inte åtgärdas skyndsamt har vi att se fram emot långa perioder med inlåst kraft och stora lönsamhetskonsekvenser för all elproduktion i kraftsystemet.  

Alla länder behöver ställa om och Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion. Vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder. Fördelarna med en mer integrerad europeisk elmarknad med Sverige som nettoexportör av el är tydliga. Europeiska företag och konsumenter skulle kunna spara stora belopp genom en bättre integrerad elmarknad och genom att den förnybara elen byggs ut där den är mest effektiv.

En mer integrerad elmarknad skulle innebära klimatfördelar och direkta inkomster till Sverige genom export av el. Svenska elkonsumenter skulle få fortsatt lägre elpriser än de länder vi exporterar till och det skulle skapas förutsättningar för investeringar i energikrävande industrier i Sverige. Säkerhetspolitiskt kan dessutom svensk elexport göra våra grannar mindre beroende av importerade fossila bränslen.

För att undvika att situationen blir som i Tyskland, där elnäten har satt stopp för tillkommande produktion, är det mycket viktigt att regeringen ser till att Svenska Kraftnät snabbt genomför de nödvändiga förstärkningarna i stamnätet. Ett möjligt snabbspår, att satsa på överföring i havet från norr till söder, bör övervägas.

För att kunna exportera den förnybara kraften behövs fler utlandsförbindelser med hög kapacitet.

Regeringen bör instruera Svensk Kraftnät att skyndsamt utarbeta en handlingsplan för hur den nya utlandsförbindelsen till Tyskland (Hansa-Power bridge) ska kunna vara i drift senast år 2020 med en handelskapacitet på 1500 MW, samt inom ramen för uppdraget även undersöka förutsättningarna för ytterligare utlandsförbindelser till Finland, Polen och Norge.

Generellt är utbyggnaden av elnäten långt mindre kostsamma än ny kraftproduktion. Men tiden är knapp. Låt inte långsam nätutbyggnad bromsa omställningen!

Tomas Hallberg
Svensk Vindenergi

PS

”Effektfrågan” är inte akut för svenskt vidkommande. Vind- och solkraftens variationer kan balanseras med vattenkraft och genom handel med grannländerna. Digitaliseringen ger nya möjligheter och verktyg. Fler kommer att kunna dra nytta av prissvängningar och därmed bli mer flexibla. Trenden förstärks ytterligare genom tekniska landvinningar, som förbättrade batterier, billigare elbilar och nya metoder för lagring av energi.

Miljö online2

Liknande artiklar