SMB DEBATT

Fores: Budgetpropositionen 2018 ur klimatperspektiv

”I budgetpropositionen (BP) 2018 föreslår regeringen att 10,8 miljarder kr ska anvisas allmän miljö- och naturvård, en ökning med 1,9 miljarder från 2017. Regeringen bedömer att etappmålet till 2020, att utsläppen ska minska med 40% jämfört med 1990, kommer att uppnås med nuvarande åtgärder. Dock behövs ytterligare styrmedel för att nå det nya etappmålet till 2030″, skriver Markus Larsson och Amanda Grönros från den gröna liberala tankesmedjan Fores idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Att regeringen satsar på klimat- och miljöområdet betyder inte att uppsatta mål nås.

Nedan kommenterar vi budgeten med fokus på klimat.

Uppfyllelse av utsläppsmål
Industrins utsläpp har minskat med totalt 20% sedan 1990. Utsläppen kan grovt delas in i förbränningsutsläpp och processrelaterade utsläpp. Industrins förbränningsutsläpp har minskat sedan 1990-talets mitt som en följd av att användning av fossila bränslen minskat till förmån för biobränslen och el.

För att bidra till teknikutveckling för att minska processrelaterade utsläpp aviserar regeringen ”Industriklivet” i BP 2018. 300 miljoner kr per år satsas mellan 2018 – 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser. Satsningen innebär stöd till företag för både forsknings- och innovationsprojekt till demonstrations- och fullskaliga anläggningar.

År 2015 motsvarade växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn 12,5% av de samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige. 2015 hade sektorns utsläpp minskat med 10% sedan 1990. En förklaring är minskat antal djur samt minskad användning av mineralgödsel.

Sveriges köttkonsumtion ökar men nästan hälften av det kött vi konsumerar är importerat, vilket innebär att utsläppen sker i andra länder. Utsläppen från vår livsmedelskonsumtion minskar alltså inte i samma takt som utsläppen från produktionen. Utsläppen från produktionen behöver dessutom minska snabbare om vi ska nå uppsatta mål.

Utsläpp från inrikes transporter står ca hälften av de svenska utsläppen av växthusgaser utanför EU ETS. I juni beslutade riksdagen att Sveriges klimatpåverkan inom transportsektorn ska minska 70% 2010-2030. I BP 2018 finns flera viktiga satsningar på hållbara transporter, där de viktigaste är:

Bonus-malus, där nya personbilar och lätta lastbilar får en bonus på upp till 60 000 kr om deras utsläpp är under 60 g CO2/km, finansierat med en malus-skatt för fordon med utsläpp över 95 g CO2/km.

Bränslebytet med krav på stegvis minskad klimatpåverkan från drivmedel, separerat på bensin och diesel och fortsatt skattebefrielse för koncentrerade biodrivmedel.

Miljözoner för personbilar, som ett nytt verktyg för kommuner att förbättra luftkvaliteten i städerna.

De samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige 2015 minskade med 1% jämfört med 2014, och med 25% jämfört med 1990. Samtidigt visar SCB:s modellberäkningar att de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv totalt sett inte minskat under de senaste decennierna.

Förklaringen är Sveriges import av varor och tjänster samt utsläpp från svenskars internationella resande. Utsläpp från konsumtion räknas inte till Sveriges åtagande för att minska utsläpp om produktionen skett utomlands. Icke desto mindre orsakar de klimatpåverkande utsläpp.

För att nå uppsatta mål om utsläppsminskningar måste minskningstakten uppgå till 4-5% per år. I takt med att de enkla åtgärderna gjorts kommer ytterligare insatser bli svårare. En minskningstakt på 1% per år är inte gott nog. Särskilt inte om utsläpp flyttat utomlands.

Markus Larsson och Amanda Grönros, Fores klimat- och miljöprogram

Miljö online2

Liknande artiklar