”Svenska utsläpp ökar – eller inte”

”De totala utsläppen från den svenska ekonomin och hushållen ökar, rapporterar SCB i sin senaste kvartalsrapport. Ökningen beror delvis på utsläpp som inte ingår i de svenska klimatmålen, men oavsett hur man räknar behöver utsläppen minska betydligt mer än de hittills gjort”, skriver Markus Larsson, Amanda Grönros och Gunilla Sandin, från Fores klimat- och miljöprogram, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Produktionsbaserade utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade enligt SCB med 2,8% under andra kvartalet 2017 jämfört med samma period 2016. Statistiken som används för att följa upp klimatmålen, nationella såväl som internationella (så kallade territoriella utsläpp), visar dock på oförändrade utsläpp.

Den viktigaste förklaringen till ökningen, enligt SCB, är att utsläppen från transportbranschen ökar med 14%. Bidragande är utsläpp från utrikes transporter, framför allt sjöfart, som inte räknas till svenska klimatmål. Att temperaturen kvartal 2 2017 var lägre än samma kvartal 2016 bidrar även det till ökningen, vilket speglas i att utsläppen från el- gas och värmeverk steg med 3,7%. Tillverkningsindustrin minskade sina utsläpp, minus 3,5% i perioden, vilket förklaras av lägre produktion. Ekonomin i stort utvecklas dock positivt och BNP steg i perioden med 1,5%. Nedan kommenterar vi SCB:s senaste statistik bransch för bransch för att avsluta med en sammanfattande kommentar.

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde andra kvartalet 2017 (aggregerade branscher SNI 2007).

Aggregerade branscher
SNI 2007
Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  Förändring jämfört med samma kvartal 2016 Förändring jämfört med samma kvartal 2016
Jord- och skogsbruk¤ (SNI A01-03) 2,1%  ‑0,7%
Utvinning av mineral (SNI B05-09) 6,7%  3,6%
Tillverkningsindustri (SNI C10-33) ‑3,5%     1,2%
El, gas och värme¤¤,(SNI D35-E39) 3,7%     1,0%
Byggverksamhet (SNI F41-43) 4,9%     12,3%
Transportbranschen (SNI H49-53) 14,0%     ‑1,1%
Övriga tjänster (SNI I55-T98) 0,5%     2,0%
Offentlig sektor ‑0,7%     ‑1,8%
Hushåll¤¤¤ ‑2,0%     0,3%
Totala ekonomin¤¤¤¤ 2,8%     1,5%

¤Inklusive fiske
¤¤Inklusive vatten, avlopp, avfall
¤¤¤Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.
¤¤¤¤För territoriella utsläpp, som används för att följa upp Sveriges klimatmål, är de totala utsläppen oförändrade jämfört med samma kvartal föregående år. Se även Naturvardsverket.se.

Källa: SCB 2017

Sektorn el, gas och värme uppvisar en negativ utveckling. Utsläppsökningen kvartal 2 2017 var 3,7% jämfört med samma kvartal året innan. Utsläppen från sektorn är till stor del väderberoende och varierar stort. Att temperaturen kvartal 2 2017 var lägre än samma kvartal 2016 bidrar till ökningen, 65-85% av sektorns utsläpp kommer från el och fjärrvärme. Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 12% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, behöver den långsiktiga trenden vara tydligt minskande. Förädlingsvärdet ökade med 1%.

Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske uppvisar ökande utsläpp med 2,1%, jämfört med andra kvartalet 2016. Sektorn står för 15% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. 90% av sektorns utsläpp kommer från jordbruket samtidigt som skogsbruket står för drygt 70% av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet minskade under kvartalet med 0,7% jämfört med samma period året innan.

Mineralutvinningens utsläpp ökade rejält i perioden, med 6,7%. Sektorns bidrag är dock bara 2% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Förädlingsvärdet ökade visserligen med 3,6% under kvartaltalet, men det är betydligt mindre än ökningen av utsläpp.

Utsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan (23%), minskade under andra kvartalet med 3,5% jämfört med samma period 2016. Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion är de sektorer som bidrar mest till utsläppen av växthusgaser. Minskningen av sektorns utsläpp förklaras av minskad produktion inom raffinaderier och kemikalieproduktion och alltså inte av effektivare processer. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 1,2%.

Byggsektorn ökade under kvartalet sina utsläpp med 4,9% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 12,3%. Sektorns utsläpp till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon – beräknas till 3% av Sveriges samlade utsläpp.

Utsläpp från transporter är ett kapitel i sig. Transporter bidrar till utsläpp i flera andra sektorer. Utsläpp från inrikes transporter (gods- och persontransporter, inklusive privatbilism) har också fått ett specifikt reduktionsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse. För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6–7% per år, något vi idag är långt ifrån.

Transportbranschen (det vill säga transporter minus privata vägtransporter av alla fordonsslag samt övriga branschers vägtransporter av alla fordonsslag) står för 23% av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen kommer enligt SCB till största delen från utrikes sjöfart, men ökningen som uppgick till 14% under andra kvartalet ”syns både för flyg, sjöfart och landburna transporter”. Delvis kan ökningen förklaras med internationell bunkring av flyg- och fartygsbränsle.

Bunkringen, där bunkerbränsle till utrikes sjöfart står för merparten, är så omfattande att det påverkar utsläppsstatistiken för hela transportbranschen. Utsläpp från internationell bunkring påverkar förstås klimatet men utsläppen ska inte räknas med i Sveriges åtagande för utsläppsminskningar. Förädlingsvärdet sjönk med 1,1% under kvartalet jämfört med samma period 2016.

Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är begränsade i relation till förädlingsvärdet. Utsläppen, som framför allt härrör från transporter, ökade under kvartal två med 0,5%. Förädlingsvärdet ökade 2% jämfört med kvartal två 2016. Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5% av Sveriges samlade utsläpp.

Utsläppen från stat, kommun och landsting (Offentlig sektor) minskade med 0,7% under årets andra kvartal. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 1,8% under motsvarande period. Även om offentlig sektor bara står för ca. 1% av de samlade utsläppen är signalvärdet viktigt och minskningen på under en procent förslår inte.

Hushållens utsläpp kommer till stor del från biltransporter. Hushållens utsläpp, inklusive ideella organisationer, minskade med 2% för andra kvartalet. En förklaring är ökad användning av biodiesel. Även användningen av fossil diesel ökar samtidigt som bensinförbrukningen minskar. Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 15% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Hushållen bidrar inte med något förädlingsvärde.

Att utsläppen från den svenska ekonomi ökar med 2,8% samtidigt som de territoriella utsläppen är oförändrade kan verka förvirrande. Förklaringen är att de två sätten att mäta utsläpp delvis inkluderar olika verksamheter. Till exempel ingår inte utsläpp orsakade av utrikes transporter i Sveriges klimatmål. Om bränslet däremot är sålt av företag i Sverige syns de som del av de totala utsläppen i den svenska ekonomin. Oavsett om man fokuserar på ”produktionsbaserade” eller ”territoriella” utsläpp så är det centrala att minskningen i utsläpp inte är stor nog.

Även om SCB:s siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en bra fingervisning. Den senaste sammanställningen av SCB:s kvartalsvisa statistik låter glädjande jämfört med en minskning på 0,5% kvartalet innan och dessförinnan fyra kvartal med rapporter om ökande utsläpp.

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: ”Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska”. Och de måste minska snabbare än de gör idag – i en takt av minst 5% per år – för att vi ska ha en rimlig chans att klara våra åtaganden.

Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. Det är nu angeläget att såväl politiken som näringslivet tar nya krafttag och i närtid visar upp en trovärdig färdplan för att nå klimatmålen, så att SCB:s klimatkurvor kan visa en tydligare minskningstakt. Oförändrade utsläpp, eller en ökning på 2,8%, är inte gott nog. Oavsett om ekonomin går bra eller inte.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling 2008 kvartal 1-2017 kvartal 2. Index 2008 kvartal 1=100
Källa: SCB 2017

Markus Larsson, Amanda Grönros, Gunilla Sandin, Fores klimat- och miljöprogram.


SCB:s senaste kvartalsrapport, Utsläpp till luft andra kvartalet 2017, finner du här: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper–utslapp-till-luft-andra-kvartalet-2017/

Se även http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

Miljö online2

Liknande artiklar