SMB DEBATT

Naturvårdsverket: ”Beslutsfattare som lyssnar till allmänheten prioriterar naturens gratisarbete”

Foto: Petra Kyllerman/Kyllerphoto

”Det är ekologiskt, socialt och ekonomiskt smart att samarbeta mer med naturen och därmed dra nytta av det gratisarbete som naturen ger våra samhällen i form av ekosystemtjänster”, konstaterar Karin Skantze, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Varje dag fattas hundratals beslut som påverkar Sveriges ekosystem. Ekosystemen påverkas när vi bygger bostäder, organiserar trafik eller brukar jord och skog. Det i sin tur påverkar ekosystemens förmåga att leverera tjänster – ekosystemtjänster – som maten vi äter, renare vatten och luft samt bättre klimat.

En aktuell Sifo-undersökning visar att 76 procent av allmänheten tycker att det är mycket viktigt att beslutsfattare tar hänsyn till naturvärden när samhället utvecklas. När en så tydlig majoritet svarar på det sättet blir vår analys enkel: Beslutsfattare som lyssnar till allmänheten prioriterar ekosystemtjänster, naturens gratisarbete.

Det behöver inte finnas en motsättning mellan fler bostäder, bra transporter och starka ekosystem. Samhällen som utvecklas smart och hållbart samarbetar med naturen och gynnar ekosystemtjänsterna.

Bredden av olika ekosystemtjänster är nämligen omfattande. Barn i förskolor med utegård av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar jämfört med barn vars förskolor saknar grön utegård. Detta samband visar olika studier genomförda i Sverige och USA.

Forskare har även räknat på den ekonomiska nyttan av träd i 25 olika städer världen över, och jämfört prislappen med kostnaden för att anlägga och sköta områdena. Studien visar att i samtliga fall är det värt investeringen.

Ett annat exempel är våtmarkers förmåga att rena vatten. I jämförelse med att bygga vattenreningsverk är det minst lika effektivt och ekonomiskt smartare att bevara och restaurera våtmarker och naturliga vattendrag.

Dessutom bidrar livskraftiga våtmarker med ytterligare tjänster som översvämningsskydd, utrymme för biologisk mångfald, och attraktiva landskap. Mest välkänd är ekosystemtjänsten pollinering. Pollineringen av grödor från enbart honungsbin i Sverige beräknas årligen vara värd 260–460 miljoner kronor. Globalt är värdet flera miljarder.

För att ta reda på vad allmänheten tycker om olika ekosystemtjänster innehöll Sifo-undersökningen ytterligare tre frågor. På frågan ”Hur viktigt är det att förskolor och skolor har en grön utegård med träd och buskar?” svarade 57 procent att det är mycket viktigt.

På frågan ”Hur viktigt är det att det finns humlor och bin i Sverige?” svarade 88 procent att det är mycket viktigt. Och på frågan ”Hur viktigt är det att det finns träd i städer?” svarade 81 procent att det är mycket viktigt. Även dessa svar ger en tydlig analys: allmänheten har mycket god förståelse för värdet av ekosystemens tjänster.

Nu arbetar en tredjedel av Sveriges kommuner med ekosystemtjänster vid beslut, enligt miljötidningen Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2017. Syftet med en värdering av ekosystemtjänster är att det ger mer medvetna beslutsunderlag som visar vilka nyttor naturen ger.

Det är helt enkelt ekologiskt, socialt och ekonomiskt smart att samarbeta mer med naturen och därmed dra nytta av det gratisarbete som naturen ger våra samhällen i form av ekosystemtjänster.

Samtidigt är ekosystemtjänsternas värden fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut. Det är därför hög tid att fler beslutsfattare, både inom offentlig och privat sektor, börjar värdera ekosystemens tjänster i beslut. Förändringen behöver ske nu, inte om fem eller tio år.

Karin Skantze
Projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster

Miljö online2

Liknande artiklar