SMB DEBATT

”Svenska utsläpp fortsätter öka”

Foto: Carbon Visuals (Public Domain)

”De totala utsläppen från den svenska ekonomin ökar, rapporterar SCB i sin senaste kvartalsrapport. Produktionsbaserade utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade enligt SCB med 1,8% under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma period 2016. Att de svenska utsläppen ökar innebär ett hot mot Sveriges klimatmål”, skriver Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman, från Fores klimat- och miljöprogram idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Den viktigaste förklaringen till ökningen, enligt SCB, är att utsläppen från produktion av el och värme ökar med lite över 19%. Därtill ökar utsläpp från utvinning av mineraler och från transportbranschen. Tillverkningsindustrin minskade sina utsläpp med 3,6% under perioden, vilket SCB förklarar med minskad produktion inom delar av branschen. I stort  utvecklas Sveriges ekonomi positivt och BNP steg i perioden med 2,5%. Nedan kommenterar vi SCB:s senaste statistik bransch för bransch för att avsluta med en sammanfattande kommentar.


Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde tredje kvartalet 2017 (aggregerade branscher SNI 2007).

Aggregerade branscher

SNI 2007

Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  Förändring jämfört

med samma kvartal 2016

Förändring jämfört med samma kvartal 2016
Jord- och skogsbruk^ -0,1% -0,9
Utvinning av mineral 6,8% 0,9%
Tillverkningsindustri -3,6%   2,0%
El, gas och värme^^ 19,2%   2,1%
Byggverksamhet 1,1%   10,4%
Transportbranschen 4,3%   -0,1%
Övriga tjänster -0,2%   2,6%
Offentlig sektor 1,3%   1,3%
Hushåll^^^ -2,1%   1,2%
Totala ekonomin 1,8%   2,5%

Källa: SCB 2017

^Inklusive fiske
^^Inklusive vatten, avlopp, avfall
^^^Inklusive ideella organisationer samt privatbilism. Hushållen bidrar inte till förädlingsvärdet.


Sektorn el, gas och värme uppvisar en negativ utveckling. Utsläppsökningen kvartal  tre 2017 var lite över 19% jämfört med samma kvartal året innan. Utsläppen från sektorn är väderberoende och varierar stort. Den senaste kvartalsrapporten säger dock  inget om varför ökningen av utsläpp var så stor. 65-85% av sektorns utsläpp kommer från produktionen av el och fjärrvärme. Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 10% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, behöver den långsiktiga trenden vara tydligt minskande. En ökning med 19% duger helt enkelt inte. Förädlingsvärdet ökade med 2%.

Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske uppvisar marginellt ökande utsläpp (0,1%), jämfört med tredje kvartalet 2016. Sektorn står för 15% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. 90% av sektorns utsläpp kommer från jordbruket samtidigt som skogsbruket står för drygt 70% av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet minskade under kvartalet med 1% jämfört med samma period året innan.

Mineralutvinningens utsläpp ökade rejält under perioden, med 6,8%. Sektorns bidrag är dock bara 2% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Förädlingsvärdet ökade med nära en 1%, vilket är betydligt mindre än ökningen av utsläpp. Utvecklingen imponerar med andra ord inte.

Utsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan (23%), minskade under tredje kvartalet med 3,6% jämfört med samma period 2016. Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion är de sektorer som bidrar mest till utsläpp av växthusgaser för branschgruppen som helhet. Minskningen av sektorns utsläpp  förklaras av minskad produktion inom livsmedelsindustrin, raffinaderier och kemikalieproduktion. Inom dessa kategorier minskade också förädlingsvärden. För branschgruppen som helhet ökade förädlingsvärdet med 2%. Det här är en av få ljusglimtar i den senaste rapporteringen.

Byggsektorn ökade under kvartalet sina utsläpp med 1,1% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 10%. Sektorns utsläpp till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon – beräknas till 3% av Sveriges samlade utsläpp.

Utsläpp från transporter är ett kapitel i sig. Transporter bidrar till utsläpp i flera andra sektorer. Utsläpp från inrikes transporter (gods- och persontransporter, inklusive privatbilism) har också fått ett specifikt reduktionsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse. För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6–7% per år, något vi idag är långt ifrån.

Transportbranschen (det vill säga transporter minus privata vägtransporter av alla fordonsslag samt övriga branschers vägtransporter av alla fordonsslag) står för 23% av Sveriges totala utsläpp. Utsläppen kommer enligt SCB till största delen från utrikes sjöfart, men ökningen som uppgick till 4,3% tredje kvartalet ”syns både för flyg, sjöfart och landburna transporter”. Delvis kan ökningen förklaras med internationell bunkring av flyg- och fartygsbränsle. Utsläpp från internationell bunkring påverkar förstås klimatet men utsläppen ska inte räknas med i Sveriges åtagande för utsläppsminskningar. Förädlingsvärdet är i stort sett oförändrat jämfört med samma kvartal 2016.

Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är begränsade i relation till förädlingsvärdet. Utsläppen, som framför allt härrör från transporter, var nära oförändrade under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 2,6%. Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5% av Sveriges samlade utsläpp.

Utsläppen från stat, kommun och landsting (offentlig sektor) ökade med 1% under årets tredje kvartal. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med lika mycket. Trots att sektorn bara står för cirka 1% av de samlade utsläppen är sektorns signalvärde viktigt.

Hushållens utsläpp kommer till stor del från biltransporter. Hushållens utsläpp, inklusive ideella organisationer, minskade med drygt 2% för tredje kvartalet jämfört med samma kvartal 2016. En förklaring är en minskad användning av fossila bränslen, som fortfarande står för en betydande andel av använd mängd bränsle, och ökad användning av biobränsle. Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 15% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Hushållen bidrar inte med något förädlingsvärde.

Den senaste sammanställningen av SCB:s kvartalsvisa statistik väcker oro. Även om SCB:s siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en bra fingervisning. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: ”Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska”. För att nå mål uppsatta i Paris eller av Sveriges riksdag behöver utsläppen minska betydligt snabbare än idag,  i en takt av cirka 6% per år. Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. En ökning av utsläppen med 1,8%, är inte gott nog, oavsett om ekonomin går bra eller inte.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, kvartal 1 2008 till kvartal 3 2017. Index 2008 kvartal 1=100

Källa: SCB 2018

Markus Larsson, Salvador Perez, Jonas Schauman, Fores klimat- och miljöprogram.


SCB:s senaste kvartalsrapport (SCB 2018), Utsläpp till luft andra kvartalet 2017, finner du här.

Miljö online2

Liknande artiklar