Mer skog måste skyddas i Sverige – för klimatet och den biologiska mångfalden

Sveriges politiker bör omedelbart agera för att skydda mer skog i Sverige så att produktionsmål och miljömål väger lika. Sverige har genom en portalparagraf i skogsvårdslagen sagt att miljö- och produktionsmålen ska vara jämställda, men miljömålet har länge varit i skymundan, skriver debattörerna Kristina Bäck och Amanda Tas vid Föreningen Skydda Skogen.

I Sverige är endast ca 5 procent av den produktiva skogsmarken formellt skyddad, varav ca 3 procent är skyddad nedanför den fjällnära gränsen. Samtidigt har 90 procent av skogarna i Sverige brukats eller brukas.

Naturskogar med höga naturvärden lagrar mest kol, har artrika ekosystem och tål också klimatförändringar bäst, enligt Naturvårdsverket. Många av dessa är oskyddade i dag, många inte ens inventerade och många avverkas nu. Minst 20 procent produktiv skogsmark måste skyddas långsiktigt för att bevara arter i livskraftiga populationer, enligt forskningen.

Detta är ändå lite i jämförelse med ledande internationell forskning som förespråkar att 50 procent av land- och vattenområden måste skyddas globalt för att säkra arters överlevnad på jorden. Trots den lilla andelen skyddad skog i Sverige anser 8 av 10 svenskar att det är mycket viktigt med skydd av natur, enligt en undersökning från Naturvårdsverket.

Sedan 1950-talet har skogsbruket omvandlat merparten av Sverige till industriskog där få arter kan leva. Drygt 1 800 skogslevande växt-och djurarter är idag rödlistade, d vs hotade. Till största delen beror detta på avverkningar. De rödlistade skogsarterna finns främst i gamla skogar som inte har kalavverkats eller brukats intensivt.

Den boreala skogen som finns på det norra halvklotet lagrar en stor mängd kol. När skogen avverkas och markbereds frigörs kolet i luften. Om en gammal skog huggs ned tar det mycket lång tid innan kolförrådet återställs. Det tar dessutom mellan ca 10-20 år för nyplanterade träd att ta upp den koldioxid som avgivits från hygget. När skog bränns som biobränsle hamnar kolet i atmosfären och bidrar till växthuseffekten, precis som kolet från fossila bränslen. För klimatets skull behöver därför mer skog skyddas från avverkning.

I flera studier har det framförts hur viktig skog är för människors välmående. Människor, liksom andra arter mår bra av att vara i skogar med hög biologisk mångfald. Enligt en studie behöver skog vara över 70 år gammal och över 12 meter hög för att folk ska må bra av att vara i den. 

Ekoturism är en växande bransch som ger långsiktiga jobb om vi inte exploaterar naturen. I dag är det många som vill starta ekoturistföretag men som inte vågar satsa eftersom de inte äger skogen som kan huggas ned. Turister vill inte vara på hyggen. Därför skulle det vara en investering för Sverige som turistland att skydda mer skog.

Flera forskare, bland annat E O Wilson med sitt projekt Half Earth samt forskaren Reed Noss med kollegor, förespråkar att större arealer med natur måste skyddas i världen för att säkra den biologiska mångfalden. Först då träder vi in i en så kallad säker zon för vår överlevnad på jorden. Flera arter behöver upp emot 20-50 procent lämpligt habitat på landskapsnivå vilket innebär att större sammanhängande skogsområden krävs för ekosystemens överlevnad.

Förslag på skogsområden som behöver skyddas

I och utanför Sveriges gränser kan sammanhängande skogslandskap sammanbundna med gröna korridorer säkra att arter sprids och fortsätter leva. Här är fyra förslag:

  1. Borderline Wilderness är en rapport som föreslår att naturskogslandskapet mellan Siljan och fjällen skyddas. Det omfattar bl.a. Ore skogsrike, Vildmarksriket och ett område från Tandövala till Drevfjällen med inkluderande marker i Norge och Värmland (totalt 1 440 000 ha). 
  2. De oskyddade skogarna vid Jelka Rimakåbbå och Karatj-Råvvåive i Lappland. Tillsammans med befintliga reservat som Ultevis, Pärlälvens fjällurskogsreservat, Muddus och Stora sjöfallets nationalpark skulle tillsammans bilda ett stort område med fjällnära skogar (totalt ca 460 000 ha). 
  3. Ett förslag från norska forskaren Rein Midteng som fått namnet ”Horseshoe av Fennoscandinavia:” är att skydda ett sammanhängande skogslandskap från den svensk-norska gränsen vid Värmland, Dalarna ända upp till Finland och Ryssland, för att sedan sträcka sig ner till den sydligaste gränsen mellan Finland och Ryssland. Då skulle en stor andel av den biologiska mångfalden kunna skyddas långsiktigt. 
  4. Ett samarbete över gränserna i Europa pågår för att uppnå målet om att skydda mer skog – the Green European Belt, där Sverige skulle kunna vara med. Det är ett grönt bälte som är tänkt att sträcka sig genom 24 länder, från Norge via Ryssland ner till Grekland och Turkiet. Nationalparker, biosfärsreservat men också oskyddade områden ingår. 

Det här är saker som behövs för såväl klimatet som den biologiska mångfalden. Sveriges politiker bör omedelbart agera för att skydda mer skog i Sverige, så att produktionsmål och miljömål väger lika.


Kristina Bäck, Föreningen Skydda Skogen

Amanda Tas, Föreningen Skydda Skogen

Miljö online2

Liknande artiklar