SMB DEBATT

Fores: ”Utsläpp av växthusgaser oförändrade 2017”

Foto: Senor Codo

”Enligt SCB:s senaste rapportering, daterad 8 maj, är utsläppen av svenska växthusgaser från den svenska ekonomin oförändrade 2017 jämfört med året innan. Samtidigt var den ekonomiska tillväxten positiv. Att ekonomin växer räddar dock inte klimatet och en ambitionshöjning behövs för att uppsatta klimatmål ska nås, skriver Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman, från Fores klimat- och miljöprogram idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Som första land i världen redovisar Sverige sedan två och ett halvt år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Initiativet från SCB:s Miljöräkenskaper är betydligt bättre än de siffror som redovisas. Utsläppen på kvartal summeras till preliminär årsstatistik.

Enligt SCB:s senaste rapportering är preliminära utsläpp av svenska växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen oförändrade 2017 jämfört med året innan. Samtidigt var den ekonomiska tillväxten 2,4 procent. Kvartal 4 2017 uppvisar en marginell minskning av utsläpp, 0,5 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2016. Samtidigt ökade BNP under kvartalet med 2,9 procent.

Att ekonomin växer utan att utsläppen minskar leder förstås inte till att svenska mål om utsläppsreduktion uppnås. Utsläppen har minskat från bland annat hushåll, tillverkningsindustrin och el- och värmeverk. Däremot ökar utsläppen från offentlig sektor och transportbranschen.

I tabellen nedan redovisar vi SCB:s statistik över förändringar i utsläpp och ekonomins förädlingsvärde fördelat per sektor, dels för kvartal fyra och dels för helår 2017. Därefter kommenterar vi respektive sektors resultat och sammanfattar utvecklingen under perioden.

I sektorn el, gas och värme (inklusive vatten, avlopp, avfall) är utsläppsnivåerna för helåret 2017 enligt den preliminära statistiken 2,4 procent lägre jämfört med 2016. Utsläppen av växthusgaser från branschen utgör 13 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi.

Större delen av dessa utsläpp kommer från produktion av el och fjärrvärme. Värt att nämna är att utsläppen från sektorn är väderberoende och varierar stort. Enligt den preliminära statistiken minskade förädlingsvärdet för helåret 2017 marginellt jämfört med 2016.

Sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske står för drygt 14 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Lejonparten av utsläppen (90 procent) kommer från jordbruket. Samtidigt står skogsbruket för 70 procent av förädlingsvärdet i branschen. De preliminära utsläppen av växthusgaser under 2017 är i stort sett oförändrade jämfört med 2016. Förädlingsvärdet i branschen ökade med cirka 1 procent 2017 jämfört med 2016.

Utvinning av mineral och tillverkningsindustrin står för 25 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Framför allt bidrar stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement till utsläpp av växthusgaser. Utsläppen minskade under året med drygt 2 procent enligt den preliminära statistiken. Under samma period ökade förädlingsvärdet med 3,5 procent i hela branschgruppen.

Kombinationen minskade utsläpp och högt förädlingsvärde gör att branschen är bland de som presterar bäst. Eftersom en fjärdedel av klimatpåverkan från Sveriges ekonomi kommer från branschgruppen behöver ambitionen höjas ytterligare.

Ett fåtal stora anläggningar står för en stor del av utsläppen – 10 anläggningar står för mer än hälften av svenska industrins utsläpp enligt statistik från Naturvårdsverket återgivet av tidningen ETC – och inte minst arbetet med koldioxidsnålt stål och cement är angeläget.

”De modellberäknade utsläppen av växthusgaser” från byggbranschen var oförändrade jämfört med 2016. Utsläppen utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Förädlingsvärdet ökade med 7 procent. Eftersom statistiken bygger på modellberäkningar är tillförlitligheten lägre än för övriga branscher.

Utsläpp från transporter är ett kapitel i sig. Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen (det vill säga transporter minus privata vägtransporter av alla fordonsslag samt övriga branschers vägtransporter av alla fordonsslag) utgör 23 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 8 procent enligt preliminära statistiken 2017 jämfört med 2016.

Enligt SCB beror ökningen främst på ökade utsläpp från rederier, men även utsläppen från svenska flygbolag har ökat. Förädlingsvärdet är i stort sett oförändrat 2017 jämfört med 2016. Inom transportbranschen ingår de ekonomiska aktörer som är aktiva inom sjöfart, flyg och åkerier.

Värt att notera är att transporter står för utsläpp i flera andra sektorer. I SCB:s statistik och kategorisering ingår alltså inte hushållens vägtransporter i denna bransch. En illustrativ jämförelse är att utsläppen från transportbranschen är i nivå med utsläppen från tillverkningsindustrin.

Sverige har ambitiösa mål för minskade utsläpp inom transportområden. Utsläpp från inrikes transporter (gods- och persontransporter, inklusive privatbilism) har fått ett specifikt reduktionsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse.

För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med ungefär 7 procent per år, något vi idag är långt ifrån. De svenska utsläppsmålen gäller för inrikes transport. SCB redovisar utsläpp från svenska ekonomisk aktörer, oavsett var i världen de sker. Både inrikes och utrikes transport är inkluderade varför SCB:s statistik inte är direkt jämförbar med de svenska reduktionsmålen.

Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är begränsade i relation till förädlingsvärdet. Utsläppen, som framför allt härrör från företagens vägtransporter, var i stort sett oförändrade samtidigt som förädlingsvärdet ökade med nära 3 procent jämfört med 2016.

Av Sveriges totala utsläpp kommer 5 procent från branschen. Det finns en stor förhoppning om att en övergång till en tjänstebaserad ekonomi skulle vara lösningen på klimatproblemet. Förhoppningen bygger dock på att vi dels inte bara jobbar i tjänstesektorn utan även konsumerar tjänster snarare än varor. Dels bygger förhoppningen på att de tjänster vi konsumerar är koldioxidsnåla. Så är inte alltid fallet.[1]

Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under 2017 minskade utsläppen med 2 procent jämfört med 2016, enligt den preliminära statistiken. Förädlingsvärdet ökade med knappt 1 procent under samma tidsperiod.

Trots att sektorn står för bara cirka 1 procent av de samlade utsläppen är sektorns signalvärde viktigt. I mitten av april rapporterade Aftonbladet, baserat på data från Naturvårdsverket, att utsläppen från ett stort antal svenska myndigheter ökar. Enligt rapporteringen är ökade utsläpp ett trendbrott, eftersom utsläppen från offentlig sektor minskat sedan 2013, och något som måste tas på allvar.

Hushåll och ideella organisationer står för 15 procent av de totala utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi. Bulken kommer från hushållens vägtransporter. Användningen av fossila bränslen, som fortfarande står för en stor andel av bränslet, minskar och förbrukningen av biobränslen ökar vilket bidrar till 2,5 procent lägre utsläpp jämfört med 2016. Förädlingsvärdet ökade med 1 procent jämfört med 2016.

Avslutande kommentar
Sammantaget väcker den senaste sammanställningen av SCB:s oro.

Även om SCB:s siffror inte rakt av kan användas till att uttala sig om huruvida Sverige klarar utsläppsmålen eller ej ger de en bra fingervisning.

Naturvårdsverket skriver på sin hemsida: ”Oavsett hur beräkningarna görs måste utsläppen minska”. För att nå mål uppsatta i Paris eller av Sveriges riksdag behöver utsläppen minska betydligt snabbare än idag, i en takt av nästan 6 procent per år.

Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men ambitionsnivån behöver höjas. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. Att utsläppen förblir oförändrade är inte bra nog.

Det blocköverskridande klimatpolitiska ramverket visar att sju av åtta riksdagspartiet har ambitioner för klimatpolitiken. Den senaste nationella SOM-undersökningen visar att det svenskar är mest oroade över är just klimatförändringar.

Under partiledardebatten i SVT 2018-05-06 beskrev flera partiledare från såväl rödgröna partier som från alliansen klimatförändringar som vår tids största utmaning.Insikten finns. Det är dags att skrida till politisk handling.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, kvartal 1 2008 till kvartal 4 2017. Index 2008 kvartal 1=100

Källa: SCB 2018

Markus Larsson, Salvador Perez och Jonas Schauman,
Fores klimat- och miljöprogram

[1] Ekonomi för Antroprocen, (Red. R. Österbergh och M. Malmaeus). Carlsson förlag (2018).

Miljö online2

Liknande artiklar