”EU behöver nya strategier för bioekonomi och infångning av koldioxid”

”EU bör ta till sig av kritiken från näringslivet och under nästa mandatperiod strategiskt satsa på två teknikslag med enorm potential att bidra till att lösa klimatutmaningen. Nästa generations Europaparlamentariker, som ska väljas i vår, måste vara ödmjuka inför det faktum att den tekniska utvecklingen går oerhört fort och agera för att uppdatera EU:s politik för hållbar bioekonomi och satsa på tekniker för koldioxidavskiljning”, skriver Emma Wiesner, kandidat till Europaparlamentet för Centerpartiet 2019.

Nyligen valdes nya ledamöter till den svenska riksdagen. Trots bred representation av många grupper så kan vi  konstatera att politiker allt oftast inte är naturvetare eller ingenjörer. Istället tenderar politiker att ha en bakgrund inom, statsvetenskap, juridik, ekonomi eller som politiska tjänstemän. Bristen på teknisk kompetens riskerar att bli avgörande vid frågor om teknisk utveckling, inte minst inom miljö- och klimatområdet, när politikerna ska sätta upp ramar för olika tekniker.

För att lösa problematiken med beslutsfattare som med bristande förkunskaper fattar detaljerade politiska beslut om teknikslag, så åberopas ofta principen om teknikneutralitet. Teknikneutralitet innebär att politiker i största möjliga mån ska fatta beslut som är oberoende av teknikslag och tekniska lösningar. Om politiker värderar och prioriterar tekniska lösningar väljs ofta bästa tänkbara teknik, vilket nödvändigtvis inte behöver vara bästa möjliga teknik. Politiska pekpinnar som styr teknikval och teknikskiften innebär tyvärr att potentiella tekniker kommer att glömmas eller rent av väljas bort baserade på politiska beslut, inte dess tekniska potential.

Politik för klimatet, digitalisering, innovation eller andra tekniska områden bör därför eftersträva teknikneutralitet i största möjliga mån. Detta har dock visat sig svårt inom EU-samarbetet där forskningsprojekt ska utvärderas, innovationsprogram finansieras och tekniska lösningar investeras i. EU:s politiker måste därför vara ödmjuka inför det faktum att de tekniska inriktningar som valts, också kan behöva omprioriteras och att politiken inte alltid väljer bästa möjliga teknik.

Vi ser idag att en Europeisk skepsis mot bioekonomi gör att klimatarbetet går onödigt långsamt. Flera Europeiska länder utan samma skogsresurser som Sverige har ställt sig frågande till hållbarhetsaspekten i att byta ut fossila råvaror mot biologiskt producerade. Vi i Sverige har samtidigt en lång erfarenhet av att bedriva ett hållbart skogsbruk och vet att bioråvara kan användas på hållbara sätt. Trots att skogsmaterial i många fall kan ersätta fossil råvara och minska Europas oljeberoende, så prioriteras de biobaserade lösningarna bort i Europa. Här har politiken mycket att vinna på att ompröva sin inställning och istället satsa på bioekonomin i Europa.

Det finns fler teknikområden som har glömts bort i EU-politiken, och det är nu gått så långt att företag inom medlemsländerna själva måste sätta ner foten be EU att prioritera bortglömda teknikslag. En samling industriföretag där ibland Shell och Equinor (fd. Statoil) skrev i förra veckan ett öppet brev till kommissionen och EU:s medlemsländer. Företagen oroar sig för att inte klara EU:s långsiktiga klimat- och energimål då satsningar på teknik för att samla in och använda eller lagra koldioxid, så kallad CCS eller CCU, går för långsamt trots att de har pekats ut av bland annat IPCC som nödvändiga för att minska industrins klimatutsläpp. Även den norska regeringen har drivit på EU hårt för att få till olika samarbetsprojekt för att hitta nya metoder att minska koldioxidutsläpp, utan att få gehör. Norge har planer på flertalet testanläggningar för att prova tekniker som kan minska koldioxidutsläppen, men än så länge har responsen från EU varit dålig.

När teknikneutraliteten misslyckas måste politiker också vara uppmärksamma på och ödmjuka  inför att det är lätta att göra misstag. Att inte prioritera tekniker med uppenbara klimatfördelar är onekligen en stort misstag. Under nästa mandatperiod bör EU därför införa en CCS-strategi som prioriterar pilot- och demonstrationsprojekt inom CCS och CCU. EU bör också ta fram en bioekonomistrategi som tydligt tar ställning för potentialen och möjligheterna att byta ut fossila råvaror och energislag mot hållbara råvaror från exempelvis svensk skog.

Emma Wiesner, kandidat till Europaparlamentet för Centerpartiet 2019

Miljö online2

Liknande artiklar