SMB DEBATT

“Greenpeace måste ompröva sin syn på ekonomin”

I en video på SVT krävde Greenpeaces Isadora Wronski att fokus i klimatdebatten flyttas från individens ansvar till “de system och mekanismer som ligger till grund för de problem vi ser i samhället idag.” Det är viktigt, men tyvärr kan inte ens Greenpeace själva hålla måttet i frågan.

Eftersom det bästa försvaret mot klimatförändringar fortfarande är intakta ekosystem, måste vi förstå relationerna mellan planetens gränser och vår ihärdiga strävan efter ekonomiskt tillväxt. Att verkligen gå till botten med mekanismer och system som bidrar till klimatförändringarna innebär alltså med andra ord: att ändra de grundläggande regler som styr våra ekonomier.

Greenpeace vill däremot verka inom dagens system. De föreslår att investeringar styrs om och att vi skiftar till en smartare användning av resurser genom cirkulär ekonomi. Även om detta är ett steg i rätt riktning, är det grundläggande problemet att vi inte kan frikoppla resursanvändningen från vår konsumtion. Forskning, visar att bättre resurseffektivitet leder till sänkta priser och höjer efterfrågan på resurserna, istället för motsatsen.

På grund av denna så kallade ”rebound-effekten”, blir de ekonomiska förslagen från Greenpeace i bästa fall vilseledande. I värsta fall motverkar de klimatåtgärderna. Grön tillväxt är en myt, och vi måste sluta låtsas som att det vore möjligt att fortsätta som vanligt.

Det är också en grundläggande rättvisefråga. Vi kan inte längre ignorera den ojämlikhet som utmärker den nuvarande situationen, och det är viktigt att Greenpeace inkluderar denna frågan.

Att skydda planetens gränser är absolut nödvändigt, men samtidigt kan vi inte lämna människor i sticket eller förespråka lösningar som riskerar att offra miljoner människors livsuppehälle, hem eller hälsa. Istället för att bara fokusera debatten på omfördelning, måste vi skapa ett system som är rättvist från början.

Klimatåtgärderna får inte reproducera samma skadande system och mekanismer som vi har idag. Vi måste förstå vad det innebär att vara ödmjuk och vara ömsesidigt respekterande till varandra och planeten. Det handlar om hur vi kan anpassar oss till förändringar i miljön eller relaterar till planeten som arv. Det är de ovärderliga erfarenheter och traditionella kunskaper urfolk besitter som håller nyckeln för att verkligen kunna förstå detta.

Till exempel, borde vi lära oss av den långsiktiga hållbarhet som Samernas holistiska synsätt på landskapet och våra ekosystem främjar. Om vi inte samarbetar, lyssnar och lär oss, skulle det inte bara vara fatalt för miljön och klimatet – det riskerar att skapa nya koloniala förhållanden där vissa människors liv och levnadssätt värderas mindre.

Frontlinjen av klimatförändringar rycker närmare och närmare. Om Greenpeace menar allvar med att vilja ta itu med skadliga mekanismer och system måste de våga ifrågasätta tillväxten och ompröva syn på ekonomin. Ta ansvar som den viktiga röst i samhället ni är och framhäv relationerna mellan samhälle och miljö. Våga debattera de cancerlika konsekvenserna av ekonomisk tillväxt och utmana de bakomliggande antagandena om ekonomisk produktivitet och lönsamhet.

Vi kan absolut minska tillväxten samtidigt som vi bibehåller välstånd: kanske innebär det bättre offentliga tjänster, mindre prylar eller en kortare arbetsvecka. Klimatåtgärderna måste handla om att skapa en ekonomi som fungerar för alla, och inte bara för några få, och det är det som Greenpeace borde förespråka.

Florian Carl

__________________________________________________

Florian Carl studerar International Political Economy i London och arbetar som del av People’s Climate Case stämman mot EU’s otillräckliga klimatåtgärder, han är själv Greenpeace-aktivist sen 13 år tillbaka.

Miljö online2

Liknande artiklar