Jo, vi kommer visst få mindre snö fram till 2050

Foto: Vasaloppet/Nisse Schmidt

I en intervju som P4 gjorde med Vasaloppets miljöansvarige sa han att klimatförändringarna inte påverkar snön fram till 2050. Det stämmer däremot inte. Snarare förlitar sig skidorterna på alltmer konstsnö som är dyrt, energislukande och vattenkrävande.

Fram till 2050 så är det i Falun och Moraområdet ingen större skillnad. Det är lite färre dagar med snö och nederbörd. Men till 2100, om vi inte gör någonting, då är ju risken att det är ganska lite snö i de här områdena. Men det är därför vi måste tillsammans minska utsläppen och den biten, förklarade Mats Rylander, miljöansvarig på Vasaloppet.

Det som inte nämns i intervjun är att den prognos som presenteras är baserad på en temperaturhöjning om max 2 grader, ett mål som vi enligt flera studier håller på att missa med hästlängder. Och att bedöma snöbeståndet som starkt fram till 2050 är redan idag en sanning med modifikation.

Under perioden 2021-2050 kan det för orter som Åre, Vemdalen och Sälen innebära att snösäsongen kortas med 20 dagar, en minskning med över 10 procent från dagens nivå. Vid sekelskiftet kommer det bli värre. Från södra Dalarna och nedåt i landet kommer att bli ovanligt med ett varaktigt snötäcke överhuvudtaget. Snösäsongen kommer då ha minskat med upp till 80 dagar, enligt prognoser från SMHI.

Däremot verkar inte det oroa skidorterna, då de tänker att de bara kan ställa om till konstsnö. 

”Enligt våra bedömningar kommer tillverkad snö i skidbackar i svenska fjällen kunna kompensera fullt ut för minskade snömängder”, säger Svenska skidanläggningars organisation.

Det är bra om vi kan rädda skidåkningen, men konstsnö är inte ultimat. Att tillverka allt större mängder konstsnö är en energi- och vattenkrävande aktivitet som i sig har en påverkan på klimatet, och nu har flera svenska skidorter begärt att få pumpa upp mer vatten ur älvar. I Åre har Skistar fått tillstånd att pumpa upp mer vatten ur Åreälven, men beslutet har överklagats då det kan skada fiskbeståndet.

– Just innan vårfloden kommer igång är flödena som lägst och för låga nivåer kan leda till skador på fiskbeståndet. vi ser risker för lekplatser för öring och röding, säger Sara Huss på Miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen till DN.

Dessutom är det dyrt. 

En mil konstsnöpreparerade spår kostar en miljon kronor, varav 90 procent är transportkostnader, säger Tommy Höglund, sportchef för Vasaloppet, till Extrakt.

Visst stämmer det att vi tillsammans måste minska utsläppen, men vi behöver sannerligen sätta igång bra mycket tidigare än 2050 för att nordiska skidbackar ska kunna erbjuda natursnö även i framtiden.

PLUS: Låt oss se vad tidningarna har haft att säga om Vasaloppets snöutbud de senaste åren:

2017: Halva spåret i Vasaloppet konstsnö

2016: Snö – en allt dyrare råvara

2015: Konstsnö ska rädda Vasaloppet

2014: Tro, hopp och konstsnö ska rädda Vasaloppet

Miljö online2

Liknande artiklar