Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen: ”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

Framtiden för det natursköna området Bästeträsk med dess exceptionella naturvärden på norra Gotland ska snart avgöras. Ska här bli nationalpark? Eller ska området totalförstöras genom ett jättelikt kalkbrott?

Bästeträskområdet, där den omstridda planerade Bungetäkten ligger, har så höga naturvärden att det har föreslagits som nationalpark, liksom att det ska ingå i EU:s nätverk av särskilt skyddsvärda områden Natura 2000.

Jobben brukar framföras som främsta argument för att öppna detta kalkbrott. Det handlar om relativt få arbetstillfällen under ett par årtionden. Inom högst ett par decennier är kalktäkten utgrävd och jobben är borta. Mot detta står höga naturvärden, risk för en förstörd färskvattentäkt och annan miljöpåverkan, inklusive på det så viktiga grundvattnet.

Vi tror att det med klok politik går att förena både jobb och miljö. I Sverige har vi under de senaste 100 åren framgångsrikt byggt vårt välstånd på utnyttjande av naturresurser. Malmen, skogen, vattenkraften. Men tiderna förändras. Var och hur kommer framtidens uthålliga jobb att skapas?

Tillverkningsindustrins andel av sysselsättningen i Sverige bedöms ha sjunkit från 33 procent 1962 till att år 2000 svara endast för för vart femte jobb. Trenden är fortsatt nedåt. Den gotländska kalkindustrin är ett tydligt exempel. Från en topp före andra världskriget på 1 700 fackföreningsanslutna heltidsarbetande inom stenindustrin har sysselsättningen 2013 minskat till endast 134 anställda på öns elva kalkbrott, eller 0,6 procent av Gotlands totala sysselsättning.

Gotland har med sin tradition av entreprenörsanda goda förutsättningar. Den kanske viktigaste näringsgrenen är, och kommer än mer framöver vara, turismen. Redan i dag sysselsätter turismen på ön totalt omkring 1 000 personer. Trenden är att turismen ökar. Det är en av Sveriges snabbast växande branscher.

Människor reser av många olika anledningar. En tydlig trend inom besöksnäringen är att allt fler vill ha kvalitativa upplevelser. Natur- och kulturmiljön på Gotland utgör själva basen för besöksnäringen. Tydliga erfarenheter från andra håll i landet har visat att nationalparkerna fungerar som magneter för turismen. Studier från Finland visar att varje skattekrona satsad på en nationalpark ger tio kronor tillbaka till den lokala ekonomin.

Ojnarefrågan handlar inte om att stänga ner vare sig stenindustrin eller cementindustrin, eller andra näringar som är beroende av kalkstenen. Men Gotlands stora natur- och kulturvärden får inte förstöras, eftersom dessa utgör grunden för en mer långsiktig sysselsättning än vad ett kalkbrott kan innebära. Dessutom skulle en förstörd dricksvattentäkt vara mycket skadlig för öns framtid. Därför bör kalken inte brytas just där det är som mest olämpligt från miljösynpunkt.

Vi tror att en hållbar framtid för Gotland måste baseras på långsiktiga, hållbara jobb och uppmanar regeringen att:

• Utan dröjsmål peka ut Bästeträskområdet till Natura 2000, i linje med vad Länsstyrelsen på Gotland har föreslagit.
• I samband med det beslutet lansera ett sysselsättningspaket för Gotland i syfte att bland annat utveckla ön som turismdestination, i syfte att skapa ännu fler långsiktiga jobb inom denna växande näringsgren.

Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen