”Universiteten tiger i divesteringsfrågan, studenter kräver svar”

Att investera i den industri som vi vet förstör vår framtid är moraliskt oförsvarbart, skriver representanter från den svenska Fossil Free-kampanjen.

Sedan drygt två år tillbaka har studenter och anställda på Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet kämpat för fossilfria investeringar genom lokala Fossil Free-kampanjer. Tillsammans utgör de tusentals röster enade i en av vår generations viktigaste frågor.

Hittills har uppropen bemötts av en oroväckande tystnad, förhalande argument och negativa beslut. Därför enas nu Fossil Free-kampanjerna på de respektive universiteten i en gemensam aktionsvecka som uppmanar till divestering.

Mellan 10-17 juni sammanträder styrelser på ovan nämnda universitet. Att investera i den industri som vi vet förstör vår framtid är moraliskt oförsvarbart. Därför borde divesteringsfrågan stå överst på agendan.

Det minsta vi kan få nu är ett officiellt uttalande, dels om varför tre av Sveriges främsta universitet väljer att inte agera i en fråga som i högsta grad rör alla studenters framtid, dels om varför universiteten väljer att ignorera studenter och anställda, tusentals namnunderskrifter, vetenskapliga rapporter och försök till dialog.

Hjälp till!

Under aktionsveckan behövs hjälp att sätta press på de tre universiteten. Alla kan visa sitt stöd, exempelvis genom att skriva på Twitter:

Nu slår vi hål på myter om divestering! #VadKrävs för att @goteborgsuni, @lundsuni @uppsalauni ska #divestera? Dags att #TaStällning

Fanny Sannerud & Karl Andreasson, Fossil Free Uppsala Universitet
Josefin Winberg & Jennie Nyberg, Fossil Free Göteborgs Universitet
Caroline Westblom & Lisa Brand, Fossil Free Lunds Universitet

___

Som stöd för universitetens uttalande har studenterna från Fossil Free omarbetat The Guardian-artikeln ”10 Myths about Divestment” till en svensk kontext, detta för att en gång för alla slå hål på myterna kring divestering.

1. Divestering ur fossila bränslen kommer att innebära slutet för det moderna samhället

Det går inte att förneka att merparten av dagens energi och många praktiska saker, så som plast och gödningsmedel, kommer från fossila bränslen. Men divesteringskampanjen syftar inte till att vi över en natt ska sluta att använda fossila bränslen och tvingas tillbaka till stenålderslivet. I stället påvisar kampanjen det verkliga hotet mot vårt moderna samhälle: den ökande förbränningen av fossila bränslen som resulterar i global uppvärmning. Trots att bolagen som utvinner fossila bränslen redan har fyndigheter som är tre gånger mer än vad världens ledare har enats om att vi med säkerhet kan använda, spenderar bolagen enorma summor på att leta efter mer. Sett från detta perspektiv är det logiskt att upphöra med investeringar i företag som bidrar till ytterligare klimatförändringar.

2. Vi använder alla fossila bränslen varje dag, därför är divestering hyckleri

Återigen, ingen argumenterar för att vi över en natt ska sluta använda fossila bränslen. I stället uppmanar Fossil Free, som globalt organiseras av 350.org, att investerare säljer av sina tillgångar från kol-, olje- och gasbolag under en femårsperiod. Förbränning av fossila bränslen kommer att fortgå även efter detta, men syftet är att vända dagens uppåtgående trend av ökande koldioxidutsläpp till en nedåtgående trend av allt mindre koldioxidutsläpp. Dessutom, de som stödjer en divestera-investera-strategi gör så att pengar flyttas till den rena energin och till den energieffektiva sektorn, vilket redan i dagsläget har påbörjat omställingen till en koldioxidsnål värld.

3. Divestering är ingen betydande handling – det är endast ett politiskt spel

Att dumpa ett fåtal fossila investeringar gör ingen omedelbar skillnad relaterat till den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären. Men detta är inte heller avsikten med divestering. Syftet är att ifrågasätta fossilindustrin vars nuvarande affärsidé är förenad med ”allvarliga, omfattande och oåterkallerliga” konsekvenser för människor. Divestering bygger på stigmatisering, vilket bland annat påpekats i en rapport från Oxford University:

Resultatet av stigmatiseringen utgör det mest långtgående hotet mot fossilbränslebolagen. Alla direkta effekter bleknar i jämförelse.

Kritiken mot “politiskt spel” ignorerar även fossilindustrins politiska makt som under 2012 spenderade över 400 miljoner US dollar (över 3,3 miljarder kronor) på lobbyism och politiska donationer enbart i USA. Att underminera denna lobbyism kommer att göra det lättare för politiker att agera, och Oxford-studien visar att tidigare divesteringskampanjer, mot exempelvis apartheid i Sydafrika eller mot tobaksbolag, alla följdes av nya restriktiva lagar.

Dessa jämförelser framhäver även de moraliska aspekterna som utgör grunden för divestering. En annan aspekt är den som varnar investerare att deras tillgångar i fossila bränslen kan förlora sitt värde om vi lyckas förhindra klimatförändringarna. Slutligen, att stödja divestering innebär inte att någon måste avstå från att använda andra direkta metoder för att påverka politiker att agera mot klimatförändringar.

4. Divestering är meningslöst – det kan ändå inte försätta kol-, olje- och gasföretagen i konkurs

Fler och fler organisationer divesterar, från Oslo kommunfullmäktige och Stanford University till Rockefeller Brothers Fund, men summan av dessa divesteringar är trots allt relativt små när man jämför med fossilbränslebolagens stora värde. Som redan nämnts är syftet med divestering inte att försätta fossilbränslebolagen i finansiell bankrutt, utan i en moralisk. Genom att begränsa och ifrågasätta fossilbolagens inflytande tror vi att en bättre och effektivare klimatpolitik kommer skapas, vilket i sin tur kan få finansiella konsekvenser.

Investerare har börjat ifrågasätta det framtida värdet i fossila innehav och nu hörs allt mer om risken för fossilbränslebolagen att försätta sina investerare i konkurs. Bland annat har världsbankchefen, Jim Yong Kim, och chefen för Bank of England, Mark Carney, varnat för att flertalet fossilbränsletillgångar kan bli värdelösa när vi agerar mot klimatförändringarna. Om vi inte överger fossila bränslen stegvis och på ett planerat sätt kan investerare förlora biljoner dollar när ”fossilbubblan” spricker.

5. Divestering innebär att aktier kommer köpas upp billigt av de investerare som inte bryr sig om klimatet

För att sälja en aktie måste du ha en köpare. De summor som divesteras är för små för att skapa ett överskott på marknaden och sänka aktiekursen, därför kommer de inte att säljas billigt. Dessutom tar aktieköparna risken att de fossila aktierna förlorar sitt värde i framtiden om världens länder lever upp till sitt löfte att hålla global uppvärmning under två grader genom att kraftigt minska koldioxidutsläppen. Om dessa aktier är riskfyllda borde inte de allmänna och värdebaserade institutioner, som divesteringkampanjen huvudsakligen inriktar sig på, äga dem. Argumentet angående att ägande av en aktie ger inflytande över ett bolag leder oss till smidigt vidare till nästa divesteringsmyt.

6. Aktieägarnas engagemang i fossilbränslebolag är bästa sättet att skapa förändring

Detta argument skulle vara toppen om det fanns bevis för att det funkade. Stora institutioner såsom The Wellcome Trust har använt detta argument men när de fick förfrågan om när aktieägarnas engagemang gjort skillnad så stod de svarslösa. Som 350.orgs grundare Bill McKibben har påpekat så lär inte aktieägarnas engagemang övertala ett företag att göra sig själva arbetslösa.

Miljökämpen Jonathon Porritt spenderade flera år med att försöka engagera oljeföretag men erkände till slut att det var fruktlöst. Det är inte att säga att seriöst och drivet engagemang inte kan göra skillnad men det kräver specifika förändringar och starka deadlines. Det behöver inte heller vara antingen eller, då divestering och engagemang har samma mål.

7. Divestering betyder att investerare kommer förlora pengar

Många av dem som redan har divesterat är filantropiska institut, universitet och religösa grupper där investeringar existerar för att stödja deras goda arbete. Kritiker hävdar att försäljning av fossila aktier och obligationer skulle minska deras inkomst då det har varit lönsamt de senaste årtiondena. Det självklara svaret är att pengar inte går före moral och värderingar. Det andra är att när det kommer till investeringar, så är historisk lönsamhet ingen garanti för framtiden. Kol har rasat på börsen de senaste åren och vi har sett oljepriset sjunka de senaste månaderna. Faktum är att de som redan divesterat har undvikit stora förluster! Till råga på detta har flera studier släppts som visar att divestering inte behöver påverka vinster.

Olje- och kolpriset kan kanske stiga igen men denna typ av osäkerhet är inte eftertraktad för långsiktiga investerare. Stora finansjättar såsom HSBC, Citigroup och Goldman Sachs har till och med varnat för riskerna att investera i fossila bränslen, där kol utgör den största risken. Men divestering talar redan för sig själv. Över 180 organisationer har ställt sig de här frågorna; och har divesterat. En av dessa är Rockefeller-fonden vars stora tillgångar kommer från olja. Divesteringen blev här en lösning då de själva insåg att investeringar i fossilindustrin motverkade det egna arbetet.

8. Fossila bränslen är nyckeln till att bekämpa fattigdom

Fossilindustrins anhängare hävdar ofta att kol, olja och gas skapade vårt välstånd och också är avgörande för att förbättra levnadstandarden för världens fattigaste. Det är ett känsloladdat argument, men senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC bevisar motsatsen. Rapporten, som är framställd av tusentals av världens främsta forskare och godkänd av 195 länder, hävdar att klimatförändringarna är ett hot mot en trygg framtid. Den varnar att global uppvärmning kommer ha en stor och oåterkallig påverkan och att minska dess effekt är avgörande för att uppnå hållbar utveckling och bekämpa fattigdom.

Det kan inte bli tydligare än så. Utmaningen ligger i att utrota fattigdom med storskalig satsning på ren, förnybar energi. Divestering är en del av den satsningen.

9. En majoritet av fossila bränslen ägs av statliga företag och inte de aktiebolag som är måltavlor för divestering

Detta är sant. Internationella energirådet, IEA, uppskattar att 74 procent av världens kol-, gas- och oljereserver ägs av statliga företag. Men divestering är bara ett av många sätt att bekämpa koldioxidutsläpp, och internationella avtal kommer också vara nödvändiga. Men det finns anledningar att tro att divestering kan hjälpa. Aktiebolagen har enormt inflytande och att stigmatisera dessa kan ge politiker mandat att ta ansvar i klimatförhandlingarna.

Många statligt ägda företag är också aktiebolag som ger kontrakt till andra bolag att utvinna de statligt ägda tillgångarna. Dessutom är statliga fossila reserver också oftast de mest lättillgängliga och billigaste att extrahera. Det är därför smartast att utvinna dessa först med vår kvarstående koldioxidbudget innan vi korsar gränsen för katastrofal klimatförändring. De svåråtkomliga reserverna har enorm miljöpåverkan. Oljesanden i Kanada, oljan i Arktis och från djuphavsborrningar i världens hav som måste stanna i marken, ägs nästan exklusivt av aktiebolag.

10. Det angår inte dig hur andra väljer att investera sina pengar

Först, flertalet aktiva i divesteringsrörelsen riktar sig mot sina egna pensionsfonder som är deras pengar. Men även om detta inte är fallet begränsas effekterna av investeringar i fossila bränslen inte endast till aktieägarna själva, utan påverkar oss alla då koldioxidutsläpp orsakar klimatförändringar över hela Jorden. Dessutom skulle “det angår inte dig”-argumentet betyda att inga divesteringskampanjer är legitima, vilket skulle ha inneburit att det skadliga inflytandet av tobaksbolgen i världen eller apartheid i Sydafrika hade pågått längre.