Våtmarker kan hjälpa till att bromsa klimatförändringarna

Att dränera våtmarker förstör inte bara förutsättningarna för de djur och växter som lever i området, det gör också att stora mängder koldioxid släpps ut när det lagrade kolet får kontakt med syre och skickar ut växthusgaser i atmosfären. Men får de bevaras intakta är fördelarna många för både biologisk mångfald och klimat. 

Våtmarker ska dräneras och bli odlingsbar mark eller betesmark. Så låter det ofta inom jordbruket, framförallt lät det så förr i tiden, då våtmarker ofta ansågs vara värdelös mark som så snabbt som möjligt skulle omvandlas och göra nytta.

I bland annat Polen börjar fler och fler jordbrukare istället se de ekonomiska, ekologiska och klimatsmarta fördelarna med att odla i blötare områden. Våtmarkerna huserar dessutom hem för ett stort antal fåglar och insekter, arter som idag minskar på grund av färre levnadsområden.

Den här livsmiljön är perfekt för fåglar eftersom vassen reglerar vattennivåer och klipps ner varje år,  säger Marek Dylawerski, en lokal tjänsteman för fågelskydd i norra Polen till The Guardian. – Det är sista chansen att rädda kritiskt hotade arter som Vattensångaren i den här delen av Europa. Nästa häckningsplats är 700 km mot öst.

Paludikultur, att odla bär, svamp, ris, vass för biobränsle eller andra våtmarksälskande växter är betydligt bättre för klimatet och miljön jämfört med att dränera våtmarkerna. Vassen är ett koldioxidsnålt alternativ för energi och kan även användas som isolering i hus.

Just våtmarker är bland världens mest produktiva områden. Förutom fördelarna med att odla anpassade grödor och bevara den biologiska mångfalden står alltså även jordklotets våtmarker för stor del av vår vattenrening, hjälper till att begränsa klimatförändringarna och att reglera grundvattnet. I tropiska länder används även våtmarkerna för fiske och jakt.