Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Debatt

    Rebecka Hallencreutz, Jordens Vänner: Ett köttnormativt samhälle

    Köttkonsumtionens negativa sociala och miljömässiga konsekvenser är numera kända och uppmärksammade (även om inte alla vill ta till sig informationen…). Jag tänker inte gå in på statistik, information och siffror om den miljöförstöring som följer i köttproduktionen spår. Det finns redan ett överflöd . Jag nöjer med mig att skriva att den samlade köttproduktionen står för en femtedel av världens totala utsläpp och en rad andra negativa miljökonsekvenser, därför är det av största vikt att dra ned på köttkonsumtionen. I den rika delen av världen finns alla möjligheter att göra det, men det händer inte. Det är dags att rikta fokus åt andra hållet; varför fortsätter människor att hetskonsumera kött trots denna vetskap? Och varför uppfostras inte nästa generation att äta mat som är etiskt och miljömässigt hållbar?
    Jag är övertygad om att köttnormativiteten är syndabocken. En animaliebaserad kosthållning är norm i dagens samhälle och får ett egenvärde att leva efter just för att det är en norm. Den brittiska teoretikern Anthony Giddens ger en bra förklaring. Enligt honom är normer och värderingar är grundläggande i alla kulturer. Normer blir till levnadsregler som speglar en kulturs värden och de formar hur medlemmar i denna kultur beter sig i vardagen. Dessa idéer och uppfattningar är djupt rotade och definierar vad som upplevs som värdefullt, viktigt och önskvärt. De samspelar i den sociala verkligheten och ger vägledning och mening för människorna som lever i den. I alla samhällen finns kulturer som beskriver människors levnadssätt i en viss samhällsgrupp. Kultur är enkelt uttryckt de aspekter av samhället som är inlärda.
    Kom ihåg, matkultur är också en kultur, som är en lika inlärd företeelse som språk. Ett tydligt bevis är hur vissa rätter betraktas som en delikatess i en kultur, men motbjudande i en annan. Vad, när och hur man äter påverkas precis som allt annat i vardagen av en kulturs normer och värderingar. Att äta tillsammans och ritualer kring måltiderna är ett fundament i samhällsskapande och en viktig del i en individs kulturella identitet. Maten kan också klassificera och reglera tillvaron och på sätt skapa en meningsfull världsbild för de som delar en kulinarisk kultur. Att skapa mening och kategorisera omvärlden är något människor gjort i alla tider och onekligen verkar ha ett stort behov av. Trots att människan är allätare och kan variera sin kost nästan obegränsat så speglas det sällan i matkonsumtion och matlagning, som oftast är konservativ. Tänk till exempel på tallriksmodellen som står pall i ur och skur, trots att den är ifrågasatt.
    Endast ett fåtal procent i Sverige undviker kött och andra animaliska produkter. Med andra ord är en stor majoritet av befolkningen allätare. Vad får det för konsekvens? Jo, att vegetarianer och veganer klassas som alternativa; en subkultur till den ”vanliga” kulturen Räck upp handen alla icke-köttätare som någon gång behövt förklara varför en inte äter kött och därmed avviker från den ”normala” kosthållningen! Den som äter kött ifrågasätts inte på samma sätt för att det är normaliserat. En annan konsekvens är att barn socialiseras in i en kultur där allätande betraktas som det normala och anpassas till en likadan kost. Vad som klassas som bra mat och inte är en produkt av sociala överenskommelser, som visserligen kan förändras, men är konservativ av sin natur. Matvanor reproduceras på detta sätt. Den tidiga kontakten med mat är grundläggande för smaken och förhållandet till mat, att lära sig tycka om ny mat blir faktiskt svårare ju äldre man blir. Följaktligen blir någon som serveras kött från barnsben benägen att fortsätta på samma spår. Och vi vet alla att vanor är svåra att bryta. Att stå utanför normen är heller inte alltid lätt.
    Köttnormativitet är komplext. Många faktorer spelar in; historia och traditioner, genus, klass, geografi, politisk ideologi, religion. Listan kan göras lång och det finns inte plats att ta med det i en enda kolumn. För att komma med en positiv slutkläm: kulturella värderingar och normer är föränderliga. Det betyder att den skadliga och onödiga köttnormativiteten kan brytas upp.
    Rebecka Hallencreutz
    ordförande Jordens Vänner

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.