SMB Ledare

Det är uselt, kvällspressen!

Trots att miljö- och klimatfrågor är det som svenskar oroar sig mest över rapporteras det förvånansvärt lite om det i media. Supermiljöbloggen har tittat på hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, lyfter miljöproblemen. Resultatet är deprimerande. 

SOM-institutets rapport från 2016 visar att ”miljöförstöring” och ”förändringar i klimatet” är de frågor svenskarna är mest bekymrade över. Och med ett smältande Arktisstigande havsnivåer och pågående massutrotning av djurarter borde det finnas en uppsjö av saker att rapportera om. Ändå verkar Aftonbladet och Expressen, landets överlägset största nyhetsförmedlare med nästinintill fem respektive tre miljoner läsare i veckan missa bollen totalt.

V75 och resetips går före

En genomgång av tidningarnas förstasidor under torsdagskvällen förra veckan visar inte en enda miljö- eller klimatrelaterad nyhet. Det som skulle kunna vara undantaget är en Expressenartikel om hur svenskarna absolut vill ha dubbdäck – men dubbdäckens miljöpåverkan nämns knappt i texten.

På ledarsidorna är det inte bättre. Av Expressens 20 senaste ledartexter är bara en klimatrelaterad, vilket ändå slår Aftonbladet där inte en enda av de 41 senast publicerade ledartexterna kan kopplas till miljö eller klimat.

Tidningarnas A till Ö-sidor bjuder också på mycket att önska. Expressen har 100 kategorier representerade, och Aftonbladet 120. Av dessa berör inte en enda klimatförändringar eller miljö. Däremot har Aftonbladet inte mindre än sex olika flikar som handlar om hästsport, och fyra som berör bilar. Expressen är inte sämre – de har fyra olika rubriker endast avsatta för resetips.

När Supermiljöbloggen söker på specifika ord som tidningarna använt under 2017 finner vi att Expressen har två artiklar där ordet ”klimat” nämns, en artikel och en film med ”miljö”, och en artikel som innehåller ”global uppvärmning”. Aftonbladet har två artiklar med ordet ”klimat”, men de andra orden ger noll resultat.

Tidningarnas reklamfinansiering skapar också problem. Senast förra veckan skrev Supermiljöbloggen om hur Aftonbladet lyckats placera en reklamvideo för billiga shoppingresor med flyg mitt i en (unik) artikel om klimatförändringar.

Brister även hos övrig media

Kvällstidningarna är inte unika i medievärlden om att ge lite utrymme till miljö- och klimatfrågor. SvD har kritiserats för att låta den kontroversielle Björn Lomborg förringa klimatallvaret för tidningens räkning, och DN:s miljörapportering blev 2014 föremål för Supermiljöbloggens aprilskämt.

Visst nådde den totala klimatbevakningen en toppnotering under 2015 med 56 800 artiklar på grund av det stora klimattoppmötet i Paris, men i relation till andra ämnen är bevakningen fortfarande liten. Miljöjournalisten Jenny Stiernstedt på SvD poängterar i en läsvärd ledare att ”klimatet, som är en ständigt pågående ‘händelse’, fick lika stor uppmärksamhet som fotbolls-EM (35 700 artiklar) och World cup (21 200 artiklar) tillsammans – två evenemang som pågick totalt 45 av fjolårets 366 dagar.”

Men det finns vissa tecken på att trenden kanske håller på att vända. DN har numera en sektion helt ägnad åt ”Global utveckling” och SvD satsar på att berätta om hållbara finanser. På radiosidan får Vetenskapsradions miljöprogram Klotet dubbelt så lång sändningstid. Dessutom har rapporteringen av Sverigedemokraternas senaste fadäser varit god hos flera olika medier

Varför är miljö- och klimatjournalistiken så dålig?

Problematiken uppstår när media misslyckas med att fånga upp långsamma skeenden som klimat och miljö, och istället låter enskilda sakfrågor styra bevakningen. Kvällspressen är beroende av att kränga lösnummer och klick, där en säljande nyhetspaketering är avgörande för att pengarna ska rulla in. Frågor som rör klimat och miljö kan lätt uppfattas som komplexa, och därmed svåra att koka ner till tydliga artiklar.

En rapport från VI-skogen visar att pressen dessutom misslyckas med att presentera konkreta förslag på lösningar. Om ingen lösning ges är risken att läsaren istället hanterar sin rädsla snarare än att agera för att hantera hotet. Det finns ingen anledning att förminska allvaret i klimathotet, men utan de positiva vinklarna försvinner läsarnas intresse.

Det är en utmaning att kommunicera klimat och miljö på ett tydligt sätt, men det är absolut nödvändigt att media tar frågan på allvar. Där har speciellt Sveriges två största tidningar ett ansvar att engagera och informera befolkningen om vår tids ödesfråga.


SMB:s första ledare: Nu börjar Supermiljöbloggens skribenter skriva ledare en gång i veckan. Först ut är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet och frilansande miljöjournalist.

Miljö online2

Liknande artiklar