Är tillväxt hållbart?

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Svaret på frågan blir allt mer omdiskuterat, inte minst utanför Sverige. En av de personer som går i bräschen för den tillväxtkritiska rörelsen är Tim Jackson och är professor i hållbar utveckling vid Surreyuniversitetet. Idag skriver på han expressens debattsida.

”Denna oerhörda upptrappning av den globala ekonomiska aktiviteten saknar motstycke i historien. Den strider helt mot vår vetenskapliga kunskap om den ändliga resursbas och sköra ekologi som vi är beroende av för vår överlevnad. Och den har redan fått till följd ett förfall i uppskattningsvis 60 procent av världens ekosystem.”

Debattartiklar i expressen är dock bara runt 3 500 tecken, alltså är det inte konstigt att Jackson i artikeln inte närmare redogör för den forskning som han stödjer sig på i sina påståenden. Det hade helt enkelt tagit för mycket plats. Men supermiljöbloggen har naturligtvis läst hans rapport till den brittiska regeringen vid namn prosperity without growth (eller välfärd utan tillväxt på svenska), där han på runt 100 sidor förklarar sina argument.

Ett av rapportens viktigaste argument handlar om begränsningarna med ny teknik. Rapporten konstaterar att hur mycket utsläpp vi har per år beror på hur många människor vi är på jorden, hur mycket dessa människor konsumerar, och hur koldioxidintensiv den här konsumtionen är. Exempelvis har Sverige genom sin bra teknik mycket bättre koldioxidintensitet än Kina, men eftersom vi konsumerar mycket mer än genomsnittskinesen är våra utsläpp per person ändå högre.

Många brukar argumentera för att genom teknik som gör vår konsumtion mindre koldioxidintensiv kan vi fortsätta öka vår konsumtion. Men de senaste decennierna har våran konsumtions koldioxidintensitet minskat med 0.7 % per år. Det innebär att om vi hade nolltillväxt och ingen befolkningstillväxt skulle våra utsläpp minska med 0.7 % per år. Men istället har vi en befolkningstillväxt, och en ekonomisk tillväxt som med råge äter upp dessa 0.7 % och leder till ökade utsläpp istället. Dessutom skulle vi behöva globala utsläppsminskningar på runt 5 % per år för att ha en bra chans att klara 2gradersmålet. När Jackson lägger ihop alla siffrorna blir slutsatsen att om vi vill ha både tillväxt, och rädda klimatet så behöver vår teknikeffektivisering tiodubblas. Alla de teknologiska effektiviseringar som skedde under 2000-talet skulle behöva upprepas varje år från nu. Jacksons slutsats är att en sådan teknikutveckling inte rimlig att räkna med, oavsett hur mycket vi investerar, alltså måste vi börja fundera kring ett nytt ekonomiskt system som bättre kan hantera låg eller negativ tillväxt.

Ett 20 minuters föredrag av Jackson kan ses här, vill man ha en längre föreläsning med honom så finns det här. Vill någon gräva ned sig mer i siffrorna jag pratade om ovan så är det kapitel fem i rapporten som gäller.

Även HBT-sossen bloggar om samma ämne

Miljö online2

Liknande artiklar