Hur stora är Sveriges CO2-utsläpp?

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Hur mycket släpper vi egentligen ut? Siffror kring Sveriges koldioxidutsläpp slängs ofta fram och tillbaka i debatten, och ofta skiljer sig siffrorna markant åt. Supermiljöbloggen reder ut var skillnaderna ligger, och vilka siffror som gäller.

Först måste vi skilja på utsläpp av koldioxid och koldioxidekvivalenter. Oftast mäts utsläppen i koldioxidekvivalenter, speciellt när hela landets utsläpp ska mätas. Koldioxidekvivalenter betyder att även andra växthusgaser än koldioxid tas med i beräkningen (exempelvis metan och lustgas), och eftersom dessa ofta är kraftfullare än koldioxid så gör man en beräkning på hur mycket koldioxid som hade behövts för att uppnå samma effekt som de olika gaserna. Sen läggs allt detta ihop, och vi får en uppfattning om hur mycket växthusgaser ett land har släppt ut, men mätt i koldioxid.

Den vanligaste siffran som används är den som naturvårdsverket tar fram, och som också är den allmänt accepterade inom FN-systemet. Där mäts utsläppen av Sveriges samlade produktion, i koldioxidekvivalenter. Den siffran landar med på 60 miljoner ton, eller drygt 6,3 ton koldioxidekvivalenter per person och år (2009 års siffror). I dessa siffror inkluderas dock inte internationella flyg eller internationell sjöfart, detta eftersom FN-förhandlingarna hittills inte har lyckats komma överens om hur ansvaret ska fördelas där. Skulle vi räkna in utsläppen som vi svenskar orsakar genom vårt flygande, och sjöfarten så ökar våra utsläpp till nästan 70 miljoner ton, eller 7,5 ton per person.

Men många menar att de här siffrorna är för låga. Anledningen är att beräkningarna sker på den svenska produktionen, snarare än den svenska konsumtionen. Om vi istället för att räkna hur mycket utsläpp våra tillverkade produkter orsakade, räknade på hur mycket utsläpp allting vi köper orsakar så förändras siffrorna. Detta eftersom en del av det vi producerar säljs till utlandet, medan vi importerar andra saker. WWF räknade 2008 med att vårat fotavtryck skulle stiga till 8,4 ton om vi räknade på konsumtionen istället för produktionen. Annika Carlsson-Kanyama räknade för KTHs räkning 2007 på flera olika scenarion, och kom fram till att Sveriges utsläpp ligger någonstans mellan 6,3 och 12 ton koldioxidekvivalenter per person om vi räknar på konsumtionen. Det stora spannet visar på hur svårt det kan vara att veta vad som egentligen ska inkluderas i beräkningarna.

Nyligen kom ännu en forskningsrapport som bekräftade det här fenomenet. När export och import inkluderas förändras siffrorna dramatiskt. I SvD sa Glen Peters, en av författarna till den nyutkomna rapporten:

Sverige är duktigt på att städa sin egen bakgård, men i själva verket har man bara slängt över skräpet till grannen, som inte är lika ordningsam.

För de flesta U-länder blir konsekvensen den motsatta om man räknar med konsumtionen istället, då sjunker deras utsläppssiffror. Nuvarande sätt att räkna gynnar alltså de rikare länderna. Exakt vilken siffra som är ”den rätta” går såklart inte att säga. Alla stämmer, men det gäller att förstå skillnaden mellan de olika siffrorna, att vissa siffror gynnar vissa grupper, och att olika intresseorganisationer kommer att välja de siffror som passar deras agenda.

Miljö online2

Liknande artiklar