Attityder till klimatfrågan styrs inte i första hand av kunskap.

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Frågan om vad som egentligen påverkar människors uppfattning om riskerna med olika miljöproblem, som t.ex. klimatförändringar, är central om man vill göra något åt dom. Vetenskapssamhället hamnar ofta högt när förtroendet för olika samhällsinstitutioner undersöks och därför är allmänhetens förståelse för och tillit till vetenskapens riskbedömningar en viktig faktor.Ett slags enklast tänkbara förhållande ser ut så ungefär så här; vetenskapssamhället skapar vetenskaplig konsensus om hur allvarlig en risk är och medborgare och beslutsfattare baserar sina beslut på detta. Viljan att låta vetenskapliga riskbedömningar bör inte baseras på auktoritetstro utan på en förståelse och förtroende för den vetenskapliga processen. Om det är så borde vetenskaplig förståelse leda till att man lättare baserar sin ståndpunkt på den vetenskapliga riskbedömningen ju större förståelse man har för vetenskapen bakom en fråga. Allmänheten borde också bli mer enig om riskerna efter hand som vetenskapssamhället blir mer enigt om dom enligt den här modellen.

Författarna till en ganska ny studie som nyligen publicerades i Nature Climate Change bestämde sig för att testa om det är så enkelt eller om det finns andra komplicerande faktorer som påverkar hur folk ser på riskerna med just klimatförändringar. Forskarna lät intervjua 1540 olika personer om hur allvarliga risker för samhället man trodde att klimatförändringarna innebär. Man testade också deras vetenskapliga förståelse (med fokus på biologi och fysik), förmåga att resonera matematiskt samt deras politiska attityd enligt en skala där man mäter hur man förhåller sig till hierarkier vs. jämlikhet och individualism vs. gemenskaphetstänk (Communitarianism). Det första som testades var om det finns ett samband mellan vetenskaplig förståelse och förmåga att resonera matematiskt med hur allvarligt man bedömer hotet från klimatförändringar. Sambandet var (kanske något förvånande) negativt; risken bedömdes som lägre när den vetenskapliga förståelsen ökade. Det negativa sambandet säger iofs inte så mycket om hur den allmänna opinionen och den vetenskapliga riskbedömningen hänger samman, det kan ju vara så att larmrapporter och överdrivna hotbilder får större genomslag bland människor med mindre vetenskaplig förståelse. Dessutom är det ju svårt att jämföra vetenskaplig konsensus om riskerna med klimatförändringar med riskerna så som dom skattats av deltagarna i undersökningen.Det intressanta i studien är att skillnaden mellan hur allvarligt man ser på klimatförändringen förklaras ännu bättre av politiska attityder än av vetenskaplig förståelse; människor med en jämlikhets- och gemenskapshets-orienterad attityd bedömer riskerna som högre när den vetenskapliga förståelsen ökar medan människor med en individualistisk och hierarki-orienterad politisk attityd bedömer riskerna som lägre när den vetenskapliga förståelsen ökar. Skillnaden i hur man bedömer riskerna verkar alltså bero mer på politisk attityd än på vetenskaplig förståelse. Att skillnad i riskbedömning ökar mellan personer som ingår i olika politiska grupper när den vetenskapliga försåelsen ökar gör att det enkla samband som beskrivs ovan inte verkar gälla. Artikelförfattarna kallar denna teori om hur samspelet mellan vetenskap och politik fungerar för Scientific Comprehension Thesis (SCT) och menar att den bör avfärdas. Istället menar man att det snarare är så att olika kulturella och sociala faktorer påverkar hur människor tar till sig och förhåller sig till vetenskapliga riskbedömningar, en teori som dom väljer att kalla för Cultural Cognition Thesis (CCT). Att CCT är en bättre teori än SCT stöds också av annan forskning som visar på en ökad polarisering i klimatdebatten, en polarisering som inte följer någon ökad oenighet bland forskarna. Polariseringen verkar däremot följa politiska skiljelinjer samt ha ett samband med sociala faktorer.Exakt vilka faktorer som påverkar allmänhetens bedömning av klimatförändringarna är långt ifrån klart; kanske är det människors behov av att anpassa sina åsikter till att stämma överens med andra som delar samma politiska och kulturella värderingar (författarna till den aktuella studien än inne på det spåret) eller kanske är det svängningar i konjunkturen och eller opinionsbildares arbete som är den avgörande faktorn. Kanske är det ett komplicerat samspel mellan dessa och flera andra faktorer som måste förstås.

Miljö online2

Liknande artiklar