SMB på Klimatanpassning Sverige

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

För en dryg vecka sedan var det dags för Milöaktuellts event Miljöanpassning Sverige. Dagen började med ett gemensamt morgonpass där chefredaktör Ola Salo och Anna Karin Klasa, klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen Värmland, hälsade välkomna. Sedan tog miljöminister Lena Ek vid och berätta om de miljöinsatser (och utmaningar) som vi står inför. SMB skulle vilja förslå att höja anslagen till klimatanpassningsåtgärder och miljöfrågor i allmänhet, men det är en annan diskussion.

Markku Rummukainen från MistraSwecia visade på olika skräckscenarier kopplat till temperaturhöjningar och ökad nederbörd, följt av Oskar Wallgren från SEI som menade att klimatanpassning som forskningsområde exploderat på senare tid. Sedan var det Agnes von Gersdorffs tur från miljödepartementet som pratade om regeringens arbete. Tina Holmlund från länsstyrelsen i Västerbotten fick avsluta med att förklara de 21 klimatsamordnarnas roll vid länsstyrelserna och de regionala variationerna i vårt avlånga land.

Efter lite fika började förmiddagspasset: ”Så kan vi säkra framtidens vattenresurser.”

Erika Lind från Livsmedelsverket, tillika nationell dricksvattensamordnare, berättade om hoten mot våra vattentäkter – ökad nederbörd, högre temperaturer och förändrade grundvattennivåer som kommer att påverka vårt dricksvatten. Johanna Gauffin från Länsstyrelsen i Stockholm fortsatte med att berätta om andra utmaningar såsom tidsperspektivet, ansvarsfrågan och målkonflikter. David Liderfeldt från tekniska nämndens stab i Västerås gav lite tips på hur kommunerna kan jobba – och poängterade att det är kul att jobba med vatten!

En kort paus senare var det dags för andra förmiddagspasset på temat ”Här är resultaten från de nationella regeringsupdragen” där Victoria Skytt från Metria berättade om den nya nationella höjdmodellen (NNH) som kommuner kan använda för att beräkna bl.a. risker för översvämningar och skred. Charlotte Cederbom från SGI redogjorde för Göta Älvsutredningen som visat på det utsatta läget för bl.a. bebyggelse längs med detta vattendrag. Anna Höglund från MSB har gjort en liknande analys på Mälaren, där man kunde dra slutsatsen att redan en vattenhöjning på en meter innebär att samhällsviktiga objekt börjar slås ut och kan kosta upp emot en halv miljard.

En vegetarisk lunch senare var det dags för pass 3 – ”Klimatförändringen ur storföretagens och försäkringsbranschens perspektiv”. Emma Henningsson från the Carbon Disclosure Project gick igenom de risker som företag bör vara vaksamma på i klimatförändringarna spår (80 procent har dock enligt CDP redan hajat galoppen), allt ifrån plötsliga produktionsstopp till följ av energiproblem till högre försäkringspremier p.g.a. mer extremt väder. Staffan Moberg, Svensk försäkring, fotsatte på premietemat och kom med handfasta råd för att skydda sig från höga avgifter samt gav exempel på de höga kostnader som kan komma med en mer aggressiv väderlek (stormen Gudrun kostade exempelvis nästan 4 miljarder kronor!).

Sista passet diskuterade vi ”klimatanpassning på strategisk nivå”. Philip Thörn från IVL svenska miljöinstitutet delade med sig av klimat- och sårbarhetsanalyser från Botkyrka och Huddinge. Han visade också på vikten av fokusgrupper och analyser inför exploatering av utsatta områden, där han hade Frihamnen i Göteborg som exempel.

Nu till knäckfrågan: ”Vem ska betala för vad?”

Ulf Perbo, statssekreterare på Socialdepartementet, Carl Cederskiöld, f.d. finansborgarråd, Karin Svensson Smith, f.d. riksdagsledamot MP och Emelie Gullberg från SKL debatterade denna inte helt enkla fråga.

Dessvärre missade jag sista passet och, ännu värre, det efterföljande mingelt. Men allt sammantaget – en otroligt inspirerande och intressant dag!

Alla presentationer från dagen ligger här

Miljö online2

Liknande artiklar