Köttskatt, TV-utsläpp och trängselavgifter – Färdplan 2050 for dummies

OBS! Detta inlägg har inte granskats efter att det flyttats till vår nya webbplats. Det kan därför sakna bilder och se konstigt ut på vissa ställen.

Den av alliansregeringen beställda Färdplan 2050 väckte många reaktioner från stora delar av Miljösverige när den igår presenterades av Naturvårdsverket. Att hela utgångspunkten för rapporten inte är helt förnyelsebart till 2050 var den mest genomgående kritiken. Men vad kom inte fram i den efterföljande debatten?

Att rapporten spädde på bilden av en alliansregering utan höga ambitioner för klimatet verkar vara fallet om en dömer av representanter från olika delar av Miljösverige. Den genomgående kritiken gäller den låga ambitionen om vad ett klimatneutralt samhälle är. Alliansregeringen beställde en utredning som skulle räkna noll nettoutsläpp och inte noll utsläpp. Detta innebär att en minskning till en tredjedel av dagens utsläpp 2050 räcker om utsläppen kan bindas upp av stora skogsområden och klimatarbete utomlands. Detta trots en stor historisk klimatskuld och en värld som rör sig mot 4 grader varmare innan seklets slut. Men vad kom inte fram i rapporten som skulle behöva belysas mer?

Det är egentligen inga banbrytande slutsatser Naturvårdsverket kommer med. Mycket har redan föreslagits men kastats i papperskorgen av alliansregeringen. Vi vet inte vad meningen är med utredningar om de inte leder till resultat men ger er likväl en Topp 5-lista på de sakerna rapporten slår fast som förtjänar mer uppmärksamhet:

  1. Sveriges utsläpp utomlands bör redovisas i samband med de nationella redovisningarna.  Idag låter det som att Sveriges utsläpp minskar totalt sett när myndigheter presenterar statistik. Men då har inte de utsläpp svensk konsumtion utomlands räknats in. Köper du en TV producerad i Kina är det Kina och inte Sverige som får koldioxidutsläppen i sin statistik. Skulle den utländska konsumtionen räknas in ökar Sveriges utsläpp mer och mer, vilket innebär att analyser som endast bygger på de nationella redovisningarna blir missvisande. 
  2. Skatt på koldioxidintensiv mat, som kött, och handelsgödsel (som regeringen tidigare avskaffat). I rapporten målas Sverige 2050 upp som ett ställe där vi odlar lika mycket mat men har ersatt del av köttet med proteinrika vegetabilier
  3. Minskat behov av bilåkande. Rapporten tar fasta på det som vi redan vet. Att bygga mer väg leder till mer bilåkande – något regeringen vägrar erkänna. Alternativen som ges är bland andra mindre resurser till vägbyggande, färre parkeringsplatser, mer kollektivtrafik och avgifter in och ut ur städer.
  4. Sverige bör ta hänsyn till hur utvecklingen ser ut i resten av världen för att klara 2-gradersmålet. Om resten av världen rör sig långsammare bör Sverige jobba hårdare. De globala klimatmålen måste vara viktigast. Rapporten slår även fast att flera analyser pekar på att det är ekonomiskt lönsamt på längre sikt att fasa ut fossila bränslen oavsett om övriga världen följer efter.  
  5. Smarta nät som styr elanvändningen. Tekniken kan lagra energi under period med låg efterfrågan att brukas när efterfrågan är hög. IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt har tidigare uttalat sig positivt om de smarta elnäten och startat ett samordningsråd som diskuterar hur Sverige ska kunna använda sig av tekniken. Ännu finns dock inga konkreta förslag. 

Miljö online2

Liknande artiklar