Cirkulär ekonomi, vad är det?

Foto: Plan C

Cirkulär ekonomi (CE) är en rätt så allmän term som det slängs med lite hit och dit i miljösvängen. Vi på Supermiljöbloggen kände oss alltså tvungna att bringa lite ljus i frågan för er som inte riktigt fattat vad det är.

Alla som någonsin kommit i kontakt med hållbarhetsfrågorna har också kommit i kontakt med problemställningen kring den linjära ekonomin. Det vill säga, produktionsmodellen som innebär att vi extraherar en resurs, förädlar den till en produkt, och sedan slänger den. På engelska beskrivs den ibland som en ”take-make-dispose”-modell, och denna envägsstruktur karakteriseras av att flödet har en tydlig början och ett tydligt slut; på en soptipp, i ett vattendrag eller iallafall längst, längst in i förrådet.

Motsatsen till detta är den cirkulära ekonomin (CE). Till skillnad från den linjära ekonomin så inspireras CE nämligen av naturens egna kretslopp. Det innebär att alla produkter antingen bör vara biologiskt nedbrytbara, eller bör kunna återinföras i det tekniska kretsloppet – det man oftast menar med uppmaningen ”reuse, reduce, recycle” (återanvänd, minimera, återvinn). En viktig beståndsdel innebär därmed också att lista ut nya modeller för att underlätta övergången till den cirkulära ekonomin. Framförallt handlar det om att vända på perspektiven ”konsumenter” och ”produkter”; konsumenter blir nämligen användare och produkter förvandlas till funktioner.

Många människor har oftast inget behov av att äga en produkt, det är effekten man vill åt. Ett exempel: Du kanske varken har råd, plats eller ork att installera en tvättmaskin i din egen lägenhet. Men det behövs inte heller eftersom det bara är effekten du vill åt; maskinen i sig har inget egenvärde, men tvätten måste bli ren. Välkommen till tvättstugan – ett av de internationellt sett mest hyllade exemplen på en framgångsrik cirkulär användningsmodell.

På samma sätt kan man se på sällanköpsvaror eller produkter som inte används speciellt ofta. Pulkor, gräsklippare, campingtält… Alla har vi en uppsjö av dessa prylar som bara nyttjas några gånger om året. Enligt en studie används till exempel en amerikansk borrmaskin endast mellan 6 och 13 minuter under sin livstid. Finns det verkligen inget smartare sätt att göra detta på?

Jo.

Och det är nu det börjar bli intressant, eftersom du inte ens behöver vara intresserad av ”miljöfrågor” för att se fördelarna. CE kan nämligen vara en riktigt lönsam affär. Privatpersoner som börjar se sig själva som användare istället för konsumenter kan tjäna mängder med pengar gentemot andra som är fast i det linjära perspektivet. Ett medelhushåll kan spara tusenlappar på att minska sitt matsvinn. Att hyra ett sommarställe snarare än att köpa ett sparar en både cash och dessutom huvudvärken med att fixa avloppet. Bilägare som åker mindre än 1 000-1 500 mil per år gör en bra affär på att gå med i en bilpool istället… Och så vidare. Problemet är bara att de flesta har fastnat i idén att man måste köpa en grej för att kunna använda en grej. Vilket är precis det som industrin har byggt sina enorma förmögenheter på senaste 200 åren.

Kruxet uppstår när uppemot 3 miljarder människor beräknas sälla sig till den globala medelklassen inom 20 år. Detta är naturligtvis en god och önskvärd utveckling, men den kommer sätta en enorm press på våra gemensamma resurser. Resurser, som redan nu börjar bli svårare och dyrare att få tag på. Höga och labila priser på råvaror, i kombination med ett tidigare oöverträffad efterfrågan, ger ett incitament för alla att bli mer kreativa och effektiva i sin konsumtion.

Det gäller i samma, om inte i större, utsträckning för företag som inser att de inte nödvändigtvis måste erbjuda en produkt, utan snarare effekten som produkten erbjuder. Utöver de kanske givna besparingar som kommer från energieffektivisering, minskning av svinn och allmänna ”lean”-insatser, så har stora aktörer blivit riktigt kreativa när man insett att det finns pengar att tjäna på lite nytänk. Rolls Royce säljer inte sina dyra motorer till flygindustrin längre, utan hyr ut dem enligt devisen ”Power by the hour”. Ragn-Sells hittar sätt att extrahera fosfor ur slam. Caterpillar och Renault bygger hela industrier kring sina ”remanufactured”-tjänster. Philips pay-per-lux system, H&Ms klädinsamling och Nissans batteri-leasing till elbilar är andra exempel där man förstått att det faktiskt är lönsamt att börja jobba enligt en mer cirkulär affärsmodell. Globalt menar man att man skulle kunna spara så mycket som 700 miljarder dollar på implementeringen av cirkulära principer på konsumtionsvaror.

Därmed har cirkulär ekonomi blivit ett av de mest intressanta koncepten för den som kämpar för en hållbar utveckling. Teorin erbjuder lönsamhet i dagens system, synliggör de låga frukter som fortfarande kan och bör plockas, uppmuntrar kreativa lösningar och befriar medborgarna från en evig konsumtion av hopplösa skitprylar som ideligen går sönder och måste ersättas. Välkommen (tillbaka) in i kretsloppet.

* * *

För dig som är intresserad av att lära dig mer rekommenderas rapporterna från Ellen MacArthur Foundation eller ett besök på Wikipedia-sidorna Circular economy, Sharing economy (Collaborative consumption), Cradle-to-cradle design.

Miljö online2

Liknande artiklar