Allt om den illegala djurhandeln

Foto: Ung tiger från Ranthambore nationalpark, Indien, Foto: Ola Jennersten/WWF

INTERVJU MED OLA JENNERSTEN (WWF): Den illegala djurhandeln omsätter omkring 10 miljarder dollar per år. Tigrar, noshörningar och elefanter är de djuren som utsätts hårdast och populationerna har kommit otroligt nära gränsen för vad de klarar av ute i naturen. De senaste åren har dödandet av djuren eskalerat. Asien är mål för handeln, och med den ekonomiska utvecklingen i världsdelen har många blivit nyrika och efterfrågan har ökat.

Ola Jennersten, WWF

Ola Jennersten, WWF Foto: Elisabeth Ohlson

Det sammanfaller med uppgången i asiatisk ekonomi, och jakten har intensifierats. Antingen tror de att det är bra i medicinskt syfte eller så är det en statussymbol, man visar att man är någon, säger Ola Jennersten från WWF.

Hur ser läget ut?

Läget är svårt. Elefanterna kommer i huvudsak från Afrika, och vissa områden har förlorat 60 procent av populationen. Idag skjuts det ca 35 000 elefanter om året, och totala antalet elefanter är idag bara ungefär en halv miljon. Elefanter  reproducerar sig långsamt,  ungarna måste gå med sin mamma i många år så förlusterna påverkar arten en lång tid framöver, och gör en återhämtning svårare.

Noshörningsjakten har också intensifierats, under 2007 sköts det 13 noshörningar I Sydafrika, 2012 sköts det 668  medan vi i år redan är uppe i över 1000! Ett kg noshörningshorn är värt en halv miljon kronor och en stor noshörning kan ha sammanlagt 6 kilo horn (ett stort och ett mindre), så det finns ju pengar i det.

Angående tigrarna så har vi nu kvar 3200, medan det fanns 100 000 tigrar i början av 1900-talet. Tigrar finns bara i Asien, och det är tretton länder som räknas som tigerländer. Alla av tigerländerna har nog inte tigrar kvar längre däremot.

Vad används djuren till?

De används som råvara till smycken och statyetter (elfenben), men också pulver i medicin (noshörningshorn). De tror att det är bra mot sjukdomar och baksmälla, men det är rätt mycket placeboeffekt. Det har spridits mycket rykten, bland annat att det finns folk som har blivit friska från cancer av att använda noshörningshorn. Självklart finns det inga bevis för det.

I Vietnam har användandet av noshörningshorn exploderat de senaste sex till åtta åren, och det används mest elfenben i Kina och Thailand, och tigerdelar används framförallt i Kina. En produkt är tigervin – du tar risvin och låter ben av tigrar eller lejon och sänker ner det i vinet så att de ”drar ut alla de fantastiska krafterna” som sen ska överföras till dig som dricker det. Historiskt har Japan använt stora mängder elfenben som stämplar för personliga sigill, men det användandet har nu nästan helt försvunnit efter intensive kampanjer – viket visar att det är möjligt att begränsa efterfrågan.

Vilka ligger bakom handeln?

Det är ofta olika kriminella nätverk som organiserar handeln och tjuvskyttet. Nätverken kan vara kända organisationer, i Afrika kan det till exempel vara terrororganisationer. Politiker är involverade, så korruption är en stor del av problemet.

Är allt nattsvart, ser man ingen förbättring?

Nej, allt är inte nattsvart. Efter några år med väl samordnade kampanjer ser vi att problemet tagits upp av världens stora politiska ledare, både Barack Obama, Vladimir Putin, David Cameron och FN-chefen Ban Ki Moon är engagerade för att stoppa tjuvskyttet och den illegal handeln. Det ger hopp även om det inte visat sig på Afrikas savanner och Asiens regnskogar än. Stoppar man bara efterfrågan så att priserna rasar kan vi säkert öka antalet djur – både tigrar, noshörningar och elefanter reproducerar sig bara om de får lugn och gott om föda.

Hur jobbar man med problemen?

WWF startade för två år sedan ett stort program runt den internationella handeln. Det första vi gjorde var att försöka höja nivån på brott från miljöministrarnas bord till statschefernas bord. Vi försökte visa att problemet handlade om länders säkerhet på grund av inblandningen av kriminella ligor och terrororganisationer, och inte bara en naturvårdsfråga. Efter det kom intresse från politiker som Hillary Clinton, Ban Ki Moon, Barack Obama och , så vi har lyckats lyfta det här på hög nivå. Man har bland annat förstört lager av beslagtaget elfenben, flera av länderna har haft bål för att visa världen att man inte accepterar det här.

Men vi försöker också påverka köparna, det kallas ”demand reduction”. Köparna är i huvudsak medelålders asiatiska framgångsrika affärsmän. Många kändisar i länderna har uttalat sig för saken, så som skådespelaren Jackie Chan, den kinesisk basketbollspelaren Yao Ming och Hong Nhung som är en av Vietnams största popstjärnor. Och informationskampanjerna behövs, många säger att det inte hade en aning om problemet och tänker sig exempelvis att betarna plockas från elefanter som dött en naturlig död. Just nu pågår en annorlunda kampanji Vietnam för att få framgångsrika affärsmän att sluta använda noshörningshorn. Annonserna saknar logotyper och bilder på noshörningar utan visar bara framgångsrika vackra människor med texter som ”Du är framgångsrik tack vare din inre kraft, inte på grund av en bit ben”.

Vietnam

Foto: WWF

2010 var det ett stort högnivåmöte i Ryssland med Vladimir Putin som inbjudare. Där klubbades en global plan för att rädda de sista vilda tigrarna genom att fördubbla antalet tigrar till år 2022 – T times two to 2022. WWF jobbar nu med 13 stora ”tigerlandskap” där forskningen visar att tigrarna skall ha möjlighet att överleva. Inom landskapen finns säkra kärnområden, exempelvis nationalparker med parkvakter som ska ha bra utrustning och kunskap och  korridorer som sammanbinder kärnområden. Arbetet fokuseras på att minska konflikter mellan tigrar och lokalbefolkning genom exempelvis bygga biogasanläggningar så kvinnorna inte behöver tillbringa timmar i skogen för att leta brännved, och genom att hjälpa bönder som får sin boskap dödad av tigrar.

WWF jobbar också med att stoppa handeln genom att jobba med tullare och att begränsa efterfrågan på tigerdelar i exempelvis Kina.

Tigerstatus runt om i världen

  • I Indien är naturvården effektiv, där ökar tigrarna.
  • I Ryssland är det stabilt och det har också ökat i Nepal.
  • I Thailand finns den enda populationen av indokinesiska tigrar på gränsemn mellan Thailand och Burma.
  • Vietnam, Kambodja och Laos har sannolikt förlorat i princip alla sina tigrar.
  • Malaysia och Indonesiska Sumatra påstår att man har 500 tigrar var, men de har inte räknat sina tigrar på många år  och har inte fog för det påståendet.

Vi har sannolikt kvar mellan 3000 till 4000 vilda tigrar. Den goda nyheten är att den branta nedåtgående kurvan sedan början av 1900-talet nu för första gången har börjat rätat upp sig. Som det ser ut har vi ingen total minskning idag. Hade vi inte gjort något hade sannolikt tigrarna försvunnit till 2022.

Tror du att vi kommer nå målet till 2022?

Vi kör på två nivåer. WWF har valt ut flera områden där det är sannolikt att vi kan få en fördubbling och på manga av dessa ställen tror jag att vi kommer få det. Nordens Ark och WWF har exempelvis samarbetat i ett område runt Anunisky nationalpark i ryska Khabarovsk, där har antalet tigrar ökat från nio till sjutton på bara tre år!.

Vad har hänt i det området?

Vi har jobbat mycket med att minska tjuvskytte, men även att se till att både tigrarna och tigrarnas bytesdjur (kronhjortar och vildsvin) har mat.

En tigerhanne kan väga upp till 300 kilo och de kan klara sig länge på små bytesdjur, men de kan inte föda upp ungar på dålig mat. De behöver stora kraftiga hjortar, så som vår kronhjort. Har du då ett område där människor har jagat hårt måste du skydda området och se till att begränsa jakten. Rensa området på  fällor, så som stålsnaror och bensaxar. Snarorna är tysta dödsfällor som kan sitta ute i manga år och döda både bytesdjur och tigrar. Man har i princip tio år på sig när man går in i ett nytt område eftersom en tiger i det vilda lever i snitt ca tio år. Först måste man öka antalet bytesdjur så att tigrarna kan reproducera sig och föda upp sina ungar. Därefter kan man hoppas att antalet tigrar också ökar.

Sedan det stora tigermötet i Ryssland 2010 har många tigerstater ökat straffen för tjuvjakt och handel. I Ryssland  får man upp till sju års fängelse för att skjuta eller för handel och hållande av utrotningshotade arter.

Rent konkret har vårt samarbetsprojekt  hjälpt nationalparken, regionens jaktinspektion och den lokala urbefolkningen finansiellt. Projektet har möjliggjort etablering av tre bevakningsbrigader, två parkvaktsstationer på strategiska ställen där parkvakterna kan värma sig eftersom temperature på vintern ofta är 30 minus. Nu har nationalparken också börjat vinterutfodra bytesdjuren (kronhjort och vildsvin) efter svenskt monster. Sammanfattningsvis har vi reducerat hotet mot tigrar och dess bytesdjur, vinterutfodrat bytesdjuren som då ökar och gör området attraktivt för den ryska amurtigern.

Det går dock inte så bra på alla ställen. I Kambodja kom vi för sent, vi har ökat antalet bytesdjur riktigt mycket och gjort ett himmelrike för tigrar – men det finns inga tigrar kvar. Nu funderar vi på att återutsätta tigrar där istället.


Vill du läsa ännu mer?

Miljö online2

Liknande artiklar