FN:s klimatpanel om lösningarna

Foto: /Alok Mishra ( Public Domain)

Att hålla temperaturökningen under två grader kräver stora utsläppsminskningar under de kommande decennierna och nästan inga utsläpp av koldioxid och andra långlivade växthusgaser vid slutet av detta århundrade. Utan ytterligare utsläppsminskningar så finns det en hög till väldigt hög risk för allvarliga, omfattande och oåterkalleliga globala effekter. 

FN:s klimatpanel IPCC har alltså kommit med en ny rapport om klimatförändringarna. Rapporten är en sammanfattning av de tre rapporterna som handlade om klimatförändringarna, konsekvenserna för människor och natur och vad vi kan göra för att minska utsläppen.

Rapporterna är skrivna av 1800 experter, granskade av 2000 experter och bygger på 30 000 vetenskapliga artiklar.

Detta är en fördjupad sammanfattning om vad IPCC skriver om lösningarna på klimatproblemet. Om du vill läsa vår fördjupade sammanfattning om vad IPCC skriver om orsakerna och effekterna av klimatförändringarna så hittar du den här. Vi har även skrivit en mer kortfattad sammanfattning ”6 saker du behöver veta om FN:s klimatrapport”  av hela IPCC:s rapporten.

Vägar till klimatanpassning, utsläppsminskningar och hållbar utveckling

Stora utsläppsminskningar under de kommande decennierna kan minska klimatrisken under och efter detta århundrade.

 Beslutsfattande om klimatförändringarna

  • Att begränsa effekterna av klimatförändringarna är nödvändigt för att uppnå hållbar utveckling och rättvisa, samt utrota fattigdomen.
  • Många av de mest sårbara för klimatförändringar har bidragit och bidrar lite till utsläppen av växthusgaser
  • Det behövs internationellt samarbete för att effektivt minska utsläppen. Om resultaten ses som rättvisa så kan det leda till effektivare samarbete.

Minska klimatrisken genom utsläppsminskningar och klimatanpassning

Utan ytterligare utsläppsminskningar så finns det en hög till väldigt hög risk för allvarliga, omfattande och oåterkalleliga globala effekter ( hög säkerhet).

  • Utsläppsminskningar och anpassningar kompletterar varandra. Utsläppsminskningar som sker snart och under århundradet kan i hög grad minska effekterna av klimatförändringarna i slutet av och efter detta århundrade.
  • Utan ytterligare utsläppsminskningar så finns det en hög till väldigt hög risk för allvarliga, omfattande och oåterkalleliga globala effekter ( hög säkerhet).
  • Utan ytterligare utsläppsminskningar är det mer sannolikt än inte att den globala uppvärmningen kommer att överstiga fyra grader år 2100 jämfört med innan industrialismen.
  • Riskerna med en temperaturökning på 4 grader är en stor utrotning av arter, global och regionala problem med tillgången på mat och i visa fall begränsade möjligheter till anpassning ( hög säkerhet)
  • Vissa klimatrisker, som riskerna för unika och sårbara ekosystem och extremväder, är måttliga till höga vid en temperaturökning på 1-2 grader högre än innan industrialismen.
  • För att minska riskerna kan utsläppen av växthusgaser behöver upphöra och de årliga utsläppen begränsas under de kommande decennierna. Men visa klimatrisker är oundvikliga även med utsläppsminskningar och anpassning.
  • Det kan finnas visa positiva och negativa bieffekter av utsläppsminskningar. Men riskerna för negativa bieffekter av utsläppsminskningar innebär inte lika allvarliga, omfattande och oåterkalleliga risker som klimatförändringarna.
  • Förseningar av utsläppsminskningar eller hinder för ny teknik ökar den långsiktiga kostnaden för att bekämpa klimatförändringarna.

Vägar till klimatanpassning

Anpassning kan minska risken för effekter från klimatförändringarna, men det är begränsade möjligheter att anpassa sig till större klimatförändring. Ju tidigare vi anpassar oss desto större kommer beredskapen att kunna vara i framtiden.

  • Anpassning kan bidra till välstånd hos befolkningen, säkra tillgångar och se till att ekosystemen fungerar.
  • Om kunskaper hos ursprungsbefolkning och lokalbefolkning tas tillvara så ökar effektiviteten i klimatanpassningen.
  • En kraftig klimatförändring ökar risken att anpassningen inte blir tillräcklig.
  • Underskattning av komplexiteten i den sociala processen att anpassa sig till ett nytt klimat kan skapa orealistiska förväntningar på resultaten av klimatanpassning.
  • Det finns stora synergieffekter och avvägningar mellan klimatanpassning och utsläppsminskningar.
  • Omställning av ekonomiska, sociala, tekniska och politiska beslut kan förbättra klimatanpassningen och gynna en hållbar utveckling.

 Vägar till utsläppsminskning

Det finns flera sätt att minska utsläppen så att det är sannolikt att hålla uppvärmningen under två grader jämfört med innan industrialismen. Att hålla temperaturökningen under två grader kräver stora utsläppsminskningar under de kommande decennierna och nästan inga utsläpp av koldioxid och andra långlivade växthusgaser vid slutet av detta århundrade.

  • Om inget mer görs för att minska utsläppen beräknas den globala medeltemperaturen troligen öka med 3,7 – 4,8 grader vid slutet av detta århundrade, jämfört med perioden 1850-1900. Med de osäkerheter som finns om det framtida klimatet så kan temperaturökningen bli allt från 2,5 grader till 7,8 grader vid slutet av detta århundrade.
  • Om mängden växthusgaser motsvarar cirka 450 parts per million (ppm) koldioxid vid slutet av århundradet så kommer uppvärmningen sannolikt att vara under två grader jämfört med innan industrialismen.
  • För det scenario så krävs att de mänskliga växthusgasutsläppen minskar med 40-70 till år 2050 jämfört med år 2010. Vid slutet av århundradet måste utsläppen vara nära noll eller mindre.
  • Om mängden koldioxid i atmosfären blir cirka 530 ppm före år 2100 så är det lika troligt som inte troligt att temperaturökningen blir mindre än 2 grader.
  • För att mängden koldioxid i atmosfären ska vara cirka 500 ppm  vid århundradets slut så behöver de globala utsläppen minska med 25-55 procent jämfört med år 2010.
  • Om utsläppen blir högre än vad som anges ovan så är vi från och med mitten av detta århundrade mer  beroende av tekniker för att ta ned koldioxid från atmosfären.
  • För att temperaturökningen inte ska bli mer än 1,5 grader till år 2100 så kan mängden koldioxid i atmosfären inte var högre än 430 ppm. Det kräver utsläppsminskningar på 70- 95 procent till år 2050 jämfört med år 2010.
  • Många av utsläppsscenarierna för 450-550 ppm innebär att koldioxid tas ned från atmosfären.
  • Tillgången till tekniker för att ta ned koldioxid från atmosfären är osäker och det finns risker med dessa tekniker.
  • Att minska andra utsläpp än koldioxid kan vara en viktig del i att minska utsläppen. Den långsiktiga uppvärmningen styrs dock till stor del av koldioxid.
  • Att skjuta upp utsläppsminskningar till år 2030 kommer att betydligt försvåra möjligheten att under detta århundrade hålla temperaturökningen under 2 grader jämfört med innan industrialismen.
  • Det som världens ledare kommit överens om är inte tillräckligt för att det ska vara åtminstoende lika troligt som inte troligt att den globala uppvärmningen blir under 2 grader jämfört med innan industrialismen, men det är inte uteslutet att det räcker till att uppnå två-graders målet.
  • Begränsad tillgång på tekniker för att minska utsläppen ( som bioenergi, koldioxidinfångning och lagring, kärnkraft, vind och solenergi) kan öka kostnaden för att minska utsläppen.
  • Enligt många scenarier kan uppvärmningen troligen inte understiga två grader om utsläppsminskningarna blir mycket försenade.
  • Enligt många scenarier kan uppvärmningen troligen inte understiga två grader om tillgången till bioenergi och koldioxidinfångning och lagring (CCS och BECCS) är begränsad.
  • Scenarier med mer ambitiösa utsläppsminskningar har positiva bieffekter på luftkvaliteten, hälsa, ekosystem och energisystem.
  • Minskade utsläpp kan minska värdet på fossilenergi-tillgångar. De flesta scenarier där utsläppen minskar innebär minskade intäkter för stora säljare av kol och olja. God tillgång till koldioxidlagring (CCS) kan minska påverkan av utsläppsminskningarna på värdet av fossil-energi tillgångar.
  • Geoengineering för att minska solinstrålningen till jorden ingår inte i något av IPCC:S utsläppsscenarier. Det finns stor osäkerhet kring tekniken och etiska frågeställningar.

Utsläpp och minskning

Många metoder för att minska utsläppen och klimatanpassa kan vara en del av lösningen, men ingen metod kan ensamt lösa klimatfrågan.

Möjligheter till utsläppsminskningar

Utsläppsminskningar är mest kostnadseffektiva om energieffektivisering, minskning av fossila bränslen och koldioxidinfångning kombineras.

  • Klimatstrategier som handlar om många olika sektorer är mer kostnadseffektiva än att fokusera på enskilda tekniker och sektorer
  • För att mängden koldioxid i atmosfären ska vara cirka 450 ppm så behöver de globala koldioxidutsläppen från energisektorn minska med 90 procent  eller mer mellan år 2040 och 2070 jämfört med år 2010.
  • Om det ska vara lika troligt som inte troligt att uppvärmningen begränsas till två grader så behöver andelen koldioxidsnål elproduktion ( som består av förnybar energi, kärnkraft, energi med koldioxidinfångning och lagring (CCS och BECCS)) öka från nuvarande andel på 30 procent till mer än 80 procent  år 2050. Fossila bränslen utan CCS måste vara nästan helt avvecklade till år 2100.
  • Viktiga åtgärder för snara kostnadseffektiva utsläppsminskningar är att minska energibehovet, undvika att låsa in sig i koldioxidintensiv infrastruktur, skogsplantering, hållbar skogshantering, minska avskogning, hållbar åker och betesmarks-skötsel och återställning av naturlig jord.
  • Utsläpp kan minska betydligt genom förändrade konsumtion, energieffektivisering, förändrade matvanor och minskat matslöseri.

Politik, teknik och finansiering för klimatanpassning och minskade utsläpp

  • Åtgärder som sätter ett pris på koldioxid, som utsläppshandel och koldioxidskatt, kan uppnå utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt sätt. Men på grund av hur de har utformats så har resultaten av dem hittills blivit olika.
  • Den kortsiktiga effekten av handel med utsläppsrätter har varit begränsad på grund av felaktigt utformande.
  • I vissa länder har klimatskatter tillsammans med teknik och annan politik minskat sambandet mellan växthusgasutsläpp och BNP.
  • Märkning för att hjälpa konsumenter att göra mer välinformerade beslut är ofta miljöeffektivt.
  • Ökade mängd åtgärder, inklusive subvention, för förnybar energi har de senaste åren ökat tillväxten av förnybar energi kraftigt.
  • Att minska subventionerna av klimatskadliga aktiviteter kan skapa utsläppsminskningar
  • Vissa åtgärder för att minska utsläppen höjer priset på energi vilket kan försvåra tillgången till modern energi för utsatta grupper. Detta kan undvikas med kompletterade politik som skatterabatter eller annat.
  • För att uppvärmningen inte ska överstiga två grader så behöver de årliga investeringarna i koldioxidsnål energi öka med flera hundra miljarder per år innan 2030.

Miljö online2

Liknande artiklar