”Det kalla klimatet är en mental utmaning”

Foto: Bengt Oberger

Utmaningar med utflyttning, samers rättigheter och klimatförändringar. Det är några av de största utmaningarna som kommuner i norra Sverige har gemensamt och måste hitta lösningar för. Silva Herrmann, arrangör för Jokkmokk Winter Conference, berättar för Supermiljöbloggen om infrastrukturprojekt, om samers rättigheter och om att våga ställa om.

Jokkmokk Winter Conference är en årlig konferens som funnits sedan 2008 och riktar sig till ungdomar. Teman och perspektiv utarbetas av en grupp bestående av forskare, miljöengagerade och Jokkmokk kommun. Silva Herrmann kommer ursprungligen från en region i Tyskland som kallas ”Tysklands gröna hjärta” och har arbetat med klimat- och energifrågor sedan hon slutade sin universitetsutbildning i agronomi och ekologi. Till Jokkmokk kom hon 2009 och arbetar för Jokkmokks kommun på halvtid.

Silva Herrmann

Foto: Nenet

Skillnaderna mellan norra och södra Sverige

I hela Nordkalottområdet finns liknande utmaningar. Det är långa avstånd, mycket glesbyggd och ett kallt klimat. Jokkmokk har 0,3 invånare per kvadratkilometer, så avflyttning är också ett centralt problem.

I många kommuner i norr byggs det ganska lite på grund av avflyttning och ekonomin och det försvårar att testa nya metoder för hållbart byggande. Gamla fastigheter läcker energi och det skulle kunna minska för både ekonomins och miljöns skull, menar Silva. Då skulle man också få pengar över till att utveckla bygden.

Det hållbara byggandet är en teknisk utmaning för kommunerna, men det är också en mental utmaning. Det är inte lätt att tänka sig ett passivhus i kallt klimat!

Traditionella kunskaper och klimatförändringar

Jokkmokk har en stor andel samisk befolkning. Det finns mycket gammal som ny kunskap i det samiska om naturen, fjällvärlden som det är viktigt att värdesätta och använda. Samtidigt kommer klimatförändringen att slå hårt mot alla areella näringar, och inte minst renskötseln. Den är ju beroende av naturen och temperaturväxlingar kring noll kan göra att det blir is på marken som renarna har svårt att bryta igenom för att hitta föda. Om isarna inte är pålitliga kan det också vara svårt att flytta renarna.

Norra Sverige har en lång tradition av exploatering av skog, vattenkraft och malm och det skapar konflikter mellan olika näringar och traditionella näringar som jakt och rennäring. Silva menar att det saknas en jämställd dialog mellan alla berörda parter.

Jag tror att det handlar framförallt om en helhetssyn. Samisk kunskap borde vara en del av all utvecklingspolitik och därmed även i miljöpolitiken.

Det innebär att de samiska samhällena redan idag påverkas av klimatförändringarna, samtidigt som Silva menar att klimatförändringen slår hårt mot en redan pressad näring som oftast får stå tillbaka när det till exempel gäller vägbyggen och andra infrastrukturprojekt.

Det finns mycket kvar att lära.

Men det räcker inte att ta tillvara kunskap, det handlar också att i slutändan hitta politiska lösningar för möjliga konfliktområden. Silva hoppas att Sverige dra mer lärdomar av samiska traditioner, inte minst när det gäller att hitta konsensus mellan olika aktörer fast det kan ta mycket tid.

Vi har mycket kvar att lära och ta tillvara på, men särskilt den kunskap om hur man bygger ett samhälle som lever och jobbar på ett hållbart sätt i många generationer.

En tanke från Silva till Supermiljöbloggens läsare:

Vi utvecklas genom möten mellan olika personer och olika professioner, och det är så som nya idéer kan komma till för att hitta de miljökloka lösningar som vi så brådskande behöver.

Miljö online2

Liknande artiklar