”Någon beskrev texten som mammas äppelpaj med extra allt”

Foto: Fores

Hallå där Daniel Engström-Stenson, programchef för miljö och klimat på tankesmedjan Fores, som just nu är på plats i Genève för de internationella klimatförhandlingarna…

Vad kan du berätta om mötet?

– Mötet har haft ett enda mål, och det är att få fram en text som kan användas som utkast fram mot Paris. Det har inneburit att mötets ordföranden har varit måna om att undvika stora kontroverser, de skjuts på framtiden. Resultatet blev att länder under de första dagarna fick komma med förslag på saker de tyckte saknades i texten från Lima. Det visade sig vara en hel del, och nu har texten blivit 86 sidor lång, med oändligt många alternativ på de flesta punkter. Det kommer bli en tuff uppgift för förhandlarna att få ner det här till en text som faktiskt betyder något och som ministrar så småningom kan förstå. Någon jag pratade med beskrev texten som ”mammas äppelpaj med extra allt”. Ingen kan tycka illa om den. Men det kommer en dag då delar måste bort. Det kommer inte vara lika populärt.

Vad har varit mest positivt hittills?

– Det har gått snabbt, tider har hållits och stämningen har varit till synes god. Arbetsgruppen för att förhandla fram avtalet, ADP, har fått nya ordföranden, amerikanen Daniel Reifsnyder och algeriern Ahmed Djoghlaf. De har varit mycket angelägna om att hålla tider, arbeta snabbt och hålla alla på gott humör. Och under veckans första dagar hann de mycket längre än förväntat, vilket inte tillhör vanligheterna. Vid några tillfällen har dagens möten till och med avslutats i tid. Och målet med veckan, att få en text som kan fungera som bas för förhandling är nått. Däremot har man nog inte kommit särskilt långt i några sakfrågor.

Vilka frågor har varit svårast att hitta lösningar kring?

– Som sagt, de flesta sakfrågorna har skjutits på framtiden. Fokus har legat på att se till att det finns ett utkast enligt gällande FN-regler. Men det är uppenbart att frågorna om differentiering av länder, alltså vilka länder som ska ha vilka krav på sig, är långt ifrån löst. En annan viktig fråga är vilka delar av avtalet som kommer vara juridiskt bindande. Min bedömning är att det kommer finnas ett skal som är bindande, som innehåller krav om att länder ska rapportera in sina utsläppsmål och så vidare. Men nivån på utsläppsmålen kommer inte vara bindande.

– En annan fråga som diskuterats, och som jag tycker är viktig, är om det ska finnas något övergripande mål utöver tvågradersmålet för avtalet. Exempelvis om det ska finnas ett mål för en nivå på de globala utsläppsminskningarna fram till exempelvis år 2050, som länders mål sedan kan mätas mot.

– Det finns också stora meningsskiljaktigheter kring vikten av att inkludera utsläppsmarknader i ett nytt avtal. Exempelvis Venezuela har ju ett ideologiskt motstånd mot marknader som gör det svårt för dem att acceptera att de inkluderas i ett avtal. Men flertalet förstår vikten av marknader.

– Så det kommer finnas en del att prata om framöver, även om stämningen just denna vecka varit ovanligt god.

Vad händer härnäst och hur ser den fortsatta förhandlingsprocessen ut nu de kommande månaderna inför Paris?

– Nu ska texten (pdf) översättas till de sex FN-språken och sedan formellt göras tillgänglig mot slutet av mars. Sedan får länderna reflektera över texten och försöka prata med varandra bäst de kan på avstånd. I början av juni möts förhandlarna sedan i Bonn för att på riktigt börja förhandla om texten. Då finns det ingen återvändo, då måste de börja ta i alla svåra frågor.

– Därefter kommer förhandlarna mötas två gånger under hösten, innan det är dags för det avgörande mötet i Paris, som inleds 30 november. Den 11 december ska alla ha kommit överens om ett avtal som träder i kraft år 2020. Hur länge det ska gälla har de inte kommit överens om ännu, men de flesta verkar vara inne på att avtalet i sig ska sträcka sig långt fram i tiden, men att de olika åtaganden och målen ska ses över efterhand.

Miljö online2

Liknande artiklar