EUs miljöpolitik räcker inte för att rädda miljön

Bild på kolkraftsrök
Foto: Mark Dumont

Miljön i EU mår inte bra, inte bra alls. Det är tydligt i den rapport som Europeiska miljöbyrån släppte förra veckan.  Några av de stora miljöutmaningarna är fortsatt minskning av den biologiska mångfalden, ohållbar markanvändning och fortsatt beroende av fossila bränslen.  

Rapporten SOER 2015 är en sammanställning av EU-direktiv och deras implementering mellan 2015 och 2020.  Europeiska Miljöbyrån (EEA) fungerar som informationskälla och kan ses som en europeisk motsvarighet till svenska Naturvårdsverket.

EUs övergripande vision till 2050 är att fokusera på tre områden:

  • Skydda ekosystemtjänster
  • Främja resurseffektivitet och en koldioxidsnål ekonomisk utveckling
  • Skydda människor från miljörelaterade hälsofaror

Skydda ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster och naturresurser hotas främst av ökad produktion och konsumtion. När fler människor ökar sin konsumtion kommer ekosystemen hotas ytterligare, skriver miljöbyrån.

EU:s mål om att bevara biologisk mångfald nås inte och det finns ingenting som tyder på att trenden kommer förändras, varken i en nära eller överskådlig framtid. Viktiga policies kan däremot vara på gång.

Huvudanledningarna till att naturen utarmas och den biologiska mångfalden minskas är urbanisering och intensivt jordbruk. Det ökar också sårbarheten för naturkatastrofer när jorden utarmas. Det finns dessvärre inget bindande EU-mål om att göra markanvändningen hållbar.

EU har arbetat en hel del för att få bra vatten, det mest kända direktivet är Ramdirektivet för vatten från 2000 som bland annat har som mål att vattnet ska ha ”en god ekologisk status” till 2015. Direktivet har varit framgångsrikt, men resultaten varierar inom EU  och trots direktivet kommer bara hälften av allt ytvatten att ha god ekologisk status.

Kvalitén på ytvattnet varierar också i Sverige, även om det ser bättre ut än det europeiska genomsnittet. I de flesta delar av Sverige har mellan 50 och 70 procent av vattendragen  ”god ekologisk status” men i Stockholmsregionen klarar endast 10 till 30 procent av vattendragen EU-målet.

Främja resurseffektivitet och en koldioxidsnål ekonomisk utveckling

Resurseffektivitet handlar i mångt och mycket om att börja konsumera mer tjänster än produkter, till exempel att avstå från att köpa en vara och istället gå ut och äta på restaurang. Konsumtionen varierar mycket inom EU, både idag och även i framtiden, men sedan finanskrisen 2008 har den totala konsumtionen av produkter minskat.

Avfallshanteringen inom EU har glädjande nog förbättrats avsevärt, och bäst på avfallshantering är Tyskland. Sverige kommer först på sjätte plats, men är bättre än våra nordiska grannar. Vi är däremot fortfarande långt ifrån steget till en helt cirkulär ekonomi.

Andelen förnybar energi och energieffektiviseringen har ökat och kommer fortsätta öka de kommande tio åren, men i längden förutspår Miljöbyrån att EU kommer fortsätta vara beroende av fossila bränslen. Till 2020 ska energianvändningen ha minskat med 20 procent och hälften av den minskningen ska göras inom transportsektorn. Alternativa bränslen löser inte alla problem, bilpooler, kollektivtrafik och cykling måste öka.

Evig tillväxt baserat på skadliga växthusgasutsläpp kan inte pågå för evigt. Det går åt dubbelt så mycket naturresurser till produktion och konsumtion än vad som finns i EU-området, och det räcker inte med att bara effektivisera för att nå målet om en koldioxidsnål ekonomisk utveckling.

Skydda människor från miljörelaterade hälsofaror

Människors hälsa är nära kopplat till en god miljö, men problem med luftföroreningar, buller, strålning och kemikalier bidrar till ohälsa. De vanligaste sjukdomarna i EU är hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar, och olika miljöproblem är en bidragande faktor. Olika människor utsätts olika mycket för miljöproblemen, de mest utsatta är de socio-ekonomiskt svagaste grupperna.

Bad- och dricksvattnet i EU blir ständigt bättre och vissa skadliga ämnen har minskat. Den här trenden kommer fortsätta de kommande fem till tio åren, MEN sedan är risken att översvämningar och andra extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna kan komma att öka och då förorena vattnet. Läkemedelsrester och ökad algblomning kan också bli ett större problem i framtiden.

Luftföroreningarna ser väldigt olika ut inom EU och det är många olika typer av utsläpp och partiklar som bidrar till luftföroreningarna. Vissa ämnen, som bly, svaveldioxid och bensen, har minskat medan andra utsläpp fortsätter. Mest utsatta är storstadsbor och störst bidragare är vägtransporterna. Förbränning av kol och ved är en annan stor bidragare till luftföroreningarna. Miljöbyrån presenterar inte någon statistik för enskilda länder, men Supermiljöbloggen skrev för en månad sen om att 5000 svenskar dör årligen till följd av luftföroreningar.

Miljö online2

Liknande artiklar