Enorma mängder mikroplast förs direkt ut i Östersjön

Mikroplast i våra vattendrag är ett växande problem. I vattendragen äts de av plankton och maskar, eller fastnar på alger som sedan äts av fågel och fisk. Plasterna kan således ha effekt på hela ekosystemet.

En ny studie, som forskaren Katja Broeg vid Östersjöcentrum på Stockholms Universitet har sammanställt ur fakta som undersökningsföretaget Euromonitor tagit fram, visar att det varje år förs ut runt 40 ton mikroplast i Östersjön.

– Vi vet inte hur det påverkar, det måste vi undersöka mer. Men vi vet att vi måste göra något. Plasten kan inte tas bort ur Östersjön, det är som att fylla ett badkar med något som inte försvinner och det är inte bra för någon, säger Katja Broeg till Dagens Nyheter.

Enligt en motion som Åsa Westlund och Lena Hallengren (S) lade fram i höstas följer mikroplasterna med i avloppsvattnet när vi tvättar bort till exempel hudkräm eller tvättar kläder, och direkt ut i vattendragen då de inte fångas upp av vattenreningsverken. Väl ute i de svenska vattendragen påverkar mikroplasterna hela näringskedjan då de äts av plankton och maskar eller fastnar på alger som äts sedan av fågel och fisk.

Mikroplast brukar definieras som plastpartiklar som är mindre än 5 mm. Partiklarna kan sedan delas in i primära eller sekundära mikroplaster. Primära mikroplaster används i hudvårdsprodukter som rengöringskrämer och sekundära mikroplaster är plastpartiklar som kommer från till exempel textilier som fleece.

Katja Broeg vill nu se obligatorisk märkning på produkter som innehåller plastpartiklar.

– För hygienprodukter finns det alternativ till mikroplaster, så de borde bytas ut snarast möjligt, säger Katja Broeg till Dagens Nyheter.

Miljö online2

Liknande artiklar