Han vill att Sverige ställer sig bakom förbud mot nya kolgruvor

Richard Denniss är antikolkraftskämpe och chefsekonom på den australienska tankesmedjan The Australia Institute. Nyligen var han på besök i Sverige för att få svenska politiker att ställa sig bakom ett förbud mot nya kolgruvor.

Genom ett brev har Karibatis president Anote Tong bett världens statsministrar ställa sig bakom sig ett globalt förbud mot nya kolgruvor, vilket australiensaren Richard Denniss tagit på det allvar det förtjänar.

En uppvärmning på två grader och ett stigande hav skulle göra det omöjligt att bo i större delar av Kiribati och många andra lågt liggande länder.

Stockholm jämfört med storleken på den planerade Adani/Carmichael-kolgruvan.

Stockholm jämfört med storleken på den planerade Adani/Carmichael-kolgruvan.

Australiensaren Denniss har länge varit engagerad mot hemlandets dåliga val och nu planerar australienska regeringen att öppna 50 nya kolgruvor. Den största av dem, Adani/Carmichael kolgruvan, är 40 kilometer lång och 10 kilometer bred, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.

När resten av världen planerar att minska sina utsläpp så håller Australien alltså på att fördubbla sin kolexport.

Australien har större andel i världens kolhandel än vad Saudiarabien har i världen oljehandel. När vi fördubblar vår kolexport så kommer kolpriset bli ännu lägre. Om vi bygger dessa kolgruvor så finns det ingen chans att klara klimatfrågan. Då kommer Kiribati att översvämmas.

Denniss säger att det finns höga förhoppningar om att Sverige ska bli det första land i Europa som ställer sig bakom ett globalt förbud mot nya kolgruvor, och han hoppas att Sverige tar en ledarroll.

Elva stilla havs-nationer har redan ställt sig bakom det. Jag har börjat prata med folk i norra Europa, och många säger att det är mest sannolikt att Sverige blir det första europeiska landet som ställer sig bakom initiativet. Jag är optimistisk för att Sverige tar en ledarroll, och president Tong ber om hjälp. Kiribati ställer en enkel fråga: Behöver världen fler kolgruvor eller inte?

En vinnare av ett förbud mot nya kolgruvor skulle vara ägarna vad existerande kolgruvor, säger Denniss. Han menar att billigt kol är det största hotet mot förnyelsebar energi.

Australien planerar att översvämma världen med billigt kol. Ett förbud mot nya kolgruvor hjälper att hålla kolpriset högt, vilket är bra. Låga kolpriser uppmuntrar till byggande av kolkraftverk.

Men finns det inte en risk med att göra ägare till nuvarande kolgruvor? Deras utsläpp måste väl också minska?

Vi behöver gå längre än ett förbud mot kolgruvor. Men vi kan inte börja gå framåt förrän vi har slutat gå bakåt.

Denniss säger att ett lågt kolpris kan skada ägarna till kolgruvor, men att det också innebär att utvecklingsländer kommer att fortsätta bygga kolkraftverk. Han menar att ett förbud på nya kolgruvor gör att utbudet minskar när äldre kolgruvor börjar få slut på kol.

Om det inte sker tillräckligt snabbt kan vi använda regler och kompensation för att skapa en snabbare omställning. Men, och det är mitt huvudbudskap, det finns ingen mening med att prata om att fasa ut kol när folk fortfarande kan bygga nya kolgruvor.

Denniss vill uppmärksamma Australiens kolgruvor utomlands då det kan påverka opinionen i landet, och han menar att det är extra viktigt inför Paris.

Ju mer andra länder uppmärksammar detta, desto mer uppmärksammas det i Australien. När de elva stillahavs-länderna tog ställning blev det en nyhet i Australien. Om det inte var en global diskussion om förbud mot nya kolgruvor så vet jag inte om vi i Australien skulle prata om det. Ju fler länder som säger att världen inte behöver fler kolgruvor desto fler australiensare frågar sig varför vi ska öppna dessa.

Australien vill inte att Paris-mötet ska lyckas. Vi vill sälja mer kol. Ju fler som ser det innan Paris desto färre kommer att lyssna på Australien under klimatförhandlingarna.

Miljö online2

Liknande artiklar