Tinande permafrost kan ge stora utsläpp

Foto: Science Recorder

Metanutsläpp från områden med smältande permafrost är ett växande problem, framförallt om den globala medeltemperaturen fortsätter att öka. Om dessa områden smälter frigörs enorma mängder koldioxid och metan som legat lagrade i många tusen år, skriver professor John Abraham i The Guardian.

Det pratas mycket om växthusgaser i samhället, hur vi kan minska utsläppen för att bromsa klimatförändringarna. Industrierna måste minska sina utsläpp, transportsektorn och energisektorn likaså. Framförallt är det koldioxid som står i centrum. Det ämne som skapas vid förbränning, vare sig det är bensin i bilar eller kol i kraftverk. Tillsammans med syre bildar kolatomerna den omtalade gasen koldioxid.

Det som det däremot pratas betydligt mindre om, är den uppvärmning som redan sker och hur jordklotet reagerar. Många forskare menar på att vi närmar oss tvågraders-målet med stormsteg och trots att vi inte är där än kan tydlig påverkan ses i bland annat Arktis.

Arktis är ett område som till stora delar är täckt av permafrost, det vill säga mark som är frusen året om och har varit det i många tusen år. Den översta ytan är dock ett aktivt lager som vanligtvis smälter under några sommarmånader. Nedbrytningen av biomassa har avstannat genom bristen av syre, och de stora lager av dött växtmaterial och mossa som lagras i marken bildar tillsammans ett enormt kollager – något som nu håller på att förändras i rasande takt.

Det som händer när permafrosten smälter är att nedbrytningen av biomassa ökar kraftigt vid kontakt med syre och utsläppen av växthusgaser accelererar. Koldioxid är även här ett stort problem, liksom metan, en gas som är mångdubbelt kraftigare än koldioxid. Med ökade utsläpp stiger jordklotets medeltemperatur ännu mer och avsmältningen sker därigenom ännu snabbare. Det blir en ond cirkel som adderar växthusgaser till den befintliga ekvationen som människan redan skapat genom fossila utsläpp.

Utsläppen vi måste ta med i beräkningarna nu och i framtiden handlar inte bara om de utsläpp vi människor konkret har orsakat. Det handlar även om att jordklotet börjar ge oss fakturor tillbaka nu när buffertzonerna, det vill säga de områden som kan ta emot och lagra framförallt koldioxid (hav, atmosfär, biomassa), börjar nå sin gräns. Därför är det otroligt viktigt att konkreta åtgärder sätts in för att i största möjliga mån stoppa de stora fossila utsläppen och därigenom fakturorna från moder jord att trilla in.

Vill du lära dig mer om permafrost, läs här (engelska). 

Miljö online2

Liknande artiklar