Havet är avgörande för klimatet

Foto: Public domain

Klimatförändringarna påverkar haven och ger högre havsnivåer, varmare temperaturer, surare vatten och syrebrist. IPCC menar att över 90 procent av överskottsenergin som jorden lagrat de senaste fyra åren har hamnat i haven. Trots detta är inte haven prioriterade i klimatförhandlingarna. Särskilt förbisett är internationellt vatten, eftersom staterna bara bryr sig om sina egna territorium. 

Haven gör oss en tjänst genom att ta upp en stor del av den koldioxid som vi släpper ut, men det slår tillbaka på havets eget ekosystem. Koldioxiden omvandlas i vattnet till kolsyra, vilket gör vattnet surare. Ett surare vatten går ut över havens djurliv och gör att skaldjur, kräftdjur, koraller och plankton kan få svårt att vårda och behålla sina skal och skelett. Dessutom medför klimatförändringarna storskaliga förändringar av salthalten,  för havsströmmarna och värmefördelningen i haven. Extrema väderhändelser kommer att bli både värre och vanligare.

En art som får betala högt pris för försurningen och de ändrade förhållandena i vattnet är djuphavskorallen, som fungerar som stora trädgårdar för många andra arter. Många känner inte till att 98 procent av världens livsmiljöer finns i haven, säger Nadine Le Bris, professor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris och ledare för marinforsknings­stationen i Banyuls, i en intervju med DN. Den största andelen av dessa livsmiljöer ligger på mer än 200 meters djup där arterna anpassat sig till väldigt stabila förhållanden. En temperaturökning på mindre än en grad kan på de här platserna få katastrofala effekter för djurlivet och förstöra en balans som kan ta flera århundraden att återställa.

När havets medeltemperatur ökar lägger sig det varma och lättare vattnet på ytan vilket gör haven mer skiktade. I det varmare vattnet finns mindre syre och detta skapar alltså stora problem. Nadine Le Bris berättar:

Det är djupt oroande, och vi vet mycket lite om detta. På vissa ställen i haven finns döda zoner, och nu ser vi att de expanderar som en följd av uppvärmningen. Det är en stor stressfaktor för livet i havet som ofta förbises.

Vidare menar hon att att:

Vi måste förstå att klimatförändringarna gjort miljöerna ännu mer sårbara. Det behövs metoder och regler för att skydda hotade arter och biotoper i havet mot djuphavsfiske och mot industrier som vill exploatera råvaror som olja, gas och viktiga metaller och andra ämnen från havsbotten.

För att rädda världshaven måste vi minska våra utsläpp av växthusgaser och för att lyckas med det behöver människor förstå hur negativt utsläppen påverkar haven och vidare hur viktiga haven är för oss. Vi är mer beroende av haven än vad vi tror. Edward Allison, professor vid avdelningen för marin- och miljö­politik vid Washingtonuniversitetet, menar att vi därför utsätter oss för en stor risk när vi ändrar oceanernas kemi och fysik.

Då jordens medeltemperatur stiger smälter glaciärer, vilket leder till att vattnet också tar större plats. Detta drabbar hela världen, men framför allt önationer och urbefolkningar som lever nära vattnet och fattiga som bor längs utvecklingsländernas kuster. Det blir fråga om en klimatorättvisa där de som minst bidrar till växthusgasutsläppen drabbas värst av dess konsekvenser. Om en vecka börjar COP21 i Paris, där världens länder ska komma överens om ett nytt klimatavtal. Men 64 procent av haven är internationellt vatten som ingen är ansvarig för och staterna brukar bara bry sig om sitt territorialvatten.

– Trots att det finns så mycket utmärkt vetenskap om detta har resultaten inte nått fram till förhandlarnas öron, säger Edward Allison. Det viktigaste är att vi får ett internationellt avtal för att minska utsläppen […] Men det kräver att politikerna agerar.

Nadine Le Bris sammanfattar problemet ur både miljö- och ansvarssynpunkt på ett tydligt sätt när hon säger att ”havet tillhör alla och allt levande och är allas ansvar”.

Miljö online2

Liknande artiklar