To Paris With Love?

Här är de avgörande frågorna under den sista veckan i Paris

Foto: Ron Mader ( CC BY-SA 2.0)

Klimatförhandlingarna i Paris går in i sin andra fas i och med att ministrarna nu tar över förhandlingarna från tjänstemännen. Tjänstemännen har tagit fram ett utkast på avtal som ministrarna nu ska fortsätta förhandla ifrån. Supermiljöbloggen har nedan gått igenom några av de viktigaste frågorna i förhandlingen.

  • Fördelning av ansvar

Enligt Kyotoprotokollet från 1997 är det endast de rikare länderna som måste minska sina utsläpp.  Sen dess har utsläppen från fattigare länder ökat och rikare länder argumenterar för att världen har förändrats sen dess och att fattigare länder också måste ta ett klimatansvar.

De fattigare länderna betonar bland annat de rika ländernas historiska utsläpp och att de rika länderna måste visa att de menar allvar med sina löften. ”Vi kan inte acceptera svält som ett pris för ett lyckat avtal, säger Malaysias talesperson i Paris. Brasilien och Singapore har fått ett särskilt ansvar för att leda förhandlingarna i dessa frågor.

  • Finansiering

De rika länderna har lovat att till 2020 ge 100 miljarder dollar till fattigare länders arbete med att minska utsläppen och anpassa sig till ett förändrat klimat. Nu diskuteras vilken summa som ska gälla efter år 2020, och om endast de länder som klassificeras som utvecklade länder ska bidra eller om det ska stå i avtalet att alla länder som kan ska bidra, vilket exempelvis Kina är emot.

Gabon och Tyskland har fått ett särskilt ansvar att leda förhandlingarna kring klimatfinansiering och miljöminister Åsa Romson har tillsammans med en ministerkollega från Bolivia fått ett särskilt ansvar för att driva förhandlingarna om klimatanpassning.

Det diskuteras även om fattiga länder har rätt till skadestånd för konsekvenser av klimatförändringarna som inte längre går att förhindra. Det kan t.ex. handla om mark som förstörs på grund av stigande havsnivåer. Fråga om rätt till skadestånd drivs av utsatta länder, men bland annat USA har motsatt sig det. Enligt DN har Sveriges och Bolivias uppdrag utvidgats till att även medla om kompensation för dessa skador.

  • Långsiktigt klimatmål

Hur mycket ska utsläppen minska och till vilket år? I förslaget på utkast finns det flera olika förslag. Där står det att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 1,5 grader eller ”well below” två grader. Det är en positiv förändring jämfört med tidigare klimatavtal där målet har varit att begränsa uppvärmningen till under två grader.

Tyskland och Frankrike uttalade sig förra veckan positivt om ett 1,5-gradersmål och Åsa Romson säger till DN att Sverige stödjer 1,5-gradersmålet. Skrivelsen i klimatutkastet ses som en seger för många av världens fattiga länder och som en välkommen förlust för oljeproducerande Saudi-Arabien som kämpat emot ett 1,5-gradersmål.

Även Indien har varit skeptiska till ett 1,5-gradersmål, men säger nu att de kan acceptera ett sådant mål om de rika länderna minskar sina utsläpp. Norge och St Lucia har fått ett särskilt ansvar att leda förhandlingarna kring dessa frågor.

  • Ska avtalet vara legalt bindande?

Exempelvis Kina och värdlandet Frankrike vill att avtalet ska vara juridiskt bindande. Obama-administrationen är skeptiska till ett juridiskt bindande avtal då de många republikanerna i den amerikanska senaten kan orsaka problem.


Den som vill få koll på vad som hände i Paris de första fem dagarna kan läsa mer i denna artikel på Supermiljöbloggen. Andra bra sidor för den som vill följa vad som händer i Paris är Fores hemsida klimatforhandling.se, PUSH Sverige kampanjsida och Greenpeace kampanjsida.

Miljö online2

Liknande artiklar