Stor rapport: Så kan de nordiska länderna minska sina energiutsläpp

Foto: Tomasz Sienicki (Creative Commons Attribution 3.0 Unported license)

International Energy Agency har tillsammans med svenska miljöinstitutet, IVL, och flera andra nordiska forskare tagit fram en rapport om hur de nordiska länderna kan göra stora utsläppsminskningar till 2050. Enligt rapporten är industrin och transporterna de viktigaste områdena att minska utsläppen ifrån. Rapporten tar också upp hur utsläppen kan minska från elsektorn. 

De viktigaste åtgärderna, enligt rapporten, för att minska utsläppen inom dessa områden är:

Transporter

Transportsektorn står för över 40 procent av utsläppen och är den sektor som måste minska sina utsläpp mest. För de korta transporterna är satsning på effektivisering, elbilar, kollektivtrafik och cykling de viktigaste åtgärderna för att minska utsläppeny

För att minska utsläppen från de långa transporterna kommer det att behöva användas mycket biobränsle om det inte sker stora framsteg för andra koldioxidsnåla tekniker som elvägar. Om mycket biobränsle används kan en del av biobränslet behöva importeras från andra länder.

Att energieffektivisera byggnader kan frigöra bioenergi och el som kan användas till transportsektorn.

Rapportförfattaren Markus Wråke säger till DN att:

Det gäller att inte stimulera onödiga transporter och då måste våra satsningar på infrastruktur vara i linje med våra klimatmål. Nu bygger vi vägar som är anpassade för en väldigt stor ökning av biltrafiken. Förbifart Stockholm är ett bra exempel. Den blir oerhört kostsam och går på tvärs mot Stockholms klimatambitioner. Det är väldigt tveksamt om det är rätt använda pengar. Ofta planeras våra transportsystem helt galet.

Industrin

Industrin är den sektorn som det är svårast att minska utsläppen ifrån. För att minska utsläppen från industrin krävs en snabb utbyggnad av koldioxidinfångning och lagring (CCS) och andra koldioxidsnåla tekniker. Om inte CCS används krävs det genombrott för nya tekniker.

Anledningen till att det är svårt att minska utsläppen från industrin är att den nordiska industrin har en stor andel processutsläpp. Processutsläpp är utsläpps som inte kommer från förbränning av energi utan från råvaror i produktionen. Exempel på det är att när kalk omvandlas till cement eller när koks används i stålproduktionen så orsakar det, med dagens produktionsätt, koldioxidutsläpp även om elen för att driva processerna skulle komma från 100 procent fossilfria källor.

Rapporten nämner också koldioxidinfångning och lagring från biomassa (BECCS) som en intressant teknik för att ta ned koldioxid från atmosfären. BECCS bygger på växternas bindning av koldioxid från atmosfären i samband med fotosyntesen. När koldioxiden från förbränningen av biomassa sedan lagras innebär det att koldioxid tagits från atmosfären och lagrats i berggrunden. På det viset skapas så kallade “negativa utsläpp” som gör att koldioxidhalten i atmosfären sjunker. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är BECCS en mycket viktig teknik för att nå tvågradersmålet.

El

Den nordiska elproduktionen är redan till 87 procent koldioxidfri. En ökning av andelen vindenergi är viktigt för att en övergång till ett klimatneutralt system ska ske till en låg kostnad. En övergång till en stor andel vind bedöms kosta mindre än att ha kvar ett system som är beroende av centraliserade energikällor som kärnkraft. Men eftersom vind är en väderberoende energikälla krävs det också vattenkraft, andra kraftverk, styrning av efterfrågan, energilagring och elhandel.

Andelen kärnkraft bedöms minska framöver. Men en snabb kärnkraftsavveckling ökar koldioxidutsläppen. Om den svenska kärnkraften fasas ut till 2030 och det inte byggs fler finska kärnkraftverk än de pågående så ökar utsläppen i Norden med 7 miljoner ton år 2030, på grund av ökad fossilgasanvändning. I övriga Europa skulle utsläppen öka med 2 miljoner ton 2030 på grund av minskad elexport om den nordiska kärnkraften avvecklas innan 2030. Detta bygger på ett scenario där både vind och vattenkraft ökar till 2030. Efter 2030 minskar ökningen av utsläppen om kärnkraften avvecklas.

Miljö online2

Liknande artiklar