Seg process när länderna ska underteckna Parisavtalet

Foto: Public domain

I Paris i december kom världens länder överens om ett nytt klimatavtal. Det viktigaste i avtalet är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Dessutom ska länderna uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och öka klimatbiståndet. 

Även om Parisavtalet saknar konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska så ses det av många som ett steg i rätt riktning. På Parismötet lovade världens länder att ratificera, underteckna, avtalet inom några år. Avtalet blir inte giltigt förrän minst 55 länder som står för 55 procent av utsläppen har ratificerat avtalet.

Men att ratificera avtalet verkar vara enklare sagt än gjort. Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt säger till SVT Nyheter:

De flesta av dessa länder har också inlett ratifikationsprocessen. Det är i många fall en komplicerad process, som kräver godkännande av ländernas parlament. Också EU, inklusive Sverige, har inlett denna process.

Hittills har 50 länder ratificerat eller sagt att de ska ratificera Parisavtalet i år. Dessa 50 länder står för 53,3 procent av utsläppen, enligt Climate Analytics. Det krävs alltså några länder till för att avtalet ska bli giltigt i år. Men det mesta i avtalet handlar om perioden efter 2020.

Inom EU är frågan om ratificering av avtalet komplicerat. Det krävs att både EU:s medlemsländer och EU i helhet ratificerar avtalet. Jurister är oense om EU kan ratificera avtalet innan alla medlemsländer har antagit lagar om ratificering.

Frågan kompliceras ytterligare av att bland annat Bulgarien, Tjeckien och Kroatien säger att de inte vill ratificera avtalet innan det är bestämt hur stort ansvar de olika medlemsländerna ska ta för att EU:s klimatmål om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 nås. Den frågan väntas bli klar först i slutet av 2017, skriver Climate Home.

Donald Trump har hotat med att riva upp Parisavtalet om han blir president i USA.  Enligt en analys från BBC är det osäkert om Trump formellt skulle kunna påverka avtalet. Men genom att inte införa åtgärder för att minska utsläppen skulle han i praktiken kunna påverka så att andra länder som Kina och Indien tar avtalet på mindre allvar.

För den som vill fördjupa sig mer i frågan om ratificering av Parisavtalet rekommenderas detta avsnitt av Sveriges Radios miljöprogram Klotet.

Miljö online2

Liknande artiklar