Efter Vattenfall: Är miljonsatsningen på utsläppsrätter rätt väg att gå?

Foto: Holger Ellgaard

När regeringen den 2 juni meddelade att Vattenfalls brunkol ska säljas meddelade de också att de inför en så kallad utsläppsbroms. Den innebär att 300 miljoner kronor ska avsättas årligen mellan 2018-2040 för att köpa utsläppsrätter som sedan skrotas. Det innebär att totalt 6,6 miljarder kronor kommer att satsas på detta. 

Med nuvarande pris på utsläppsrätter innebär detta att utsläpp motsvarande cirka 7 miljoner ton koldioxid kommer att kunna köpas in och skrotas årligen, enligt regeringen. Efter att förslaget presenterats har det fått både kritik och beröm.

Fyra forskare inom ekonomi och miljö skriver på DN Debatt:

Att riva utsläppsrätter är en av de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige kan vidta för klimatet.

En annan som försvarar beslutet är miljökonsulten Magnus Nilsson som skriver i en debattartikel i Dagens Arena att:

Beslutet att sälja Vattenfalls brunkolsverksamhet ökar inte utsläppen ett dyft, medan besluten att annullera utsläppsutrymme kommer att minska utsläppen med 80-170 miljoner ton. Detta är ett otroligt klipp för klimatet!

Men samtidigt är kritiken stark. Miljöprofessorn Johan Rockström säger till SvD:

Jag har stor sympati för Lövins intentioner. Men hon vet säkert att risken är stor att det inte kommer att fungera. Tvärtom. Skattebetalarnas sex miljarder kommer att hamna i händer på fossila energiaktörer. Med tanke på att de här utsläppsrätterna bara utgör någon procent av det överskott som finns, ett överskott som dessutom växer i takt med att förnybar energi växer, riskerar det att bli ett dyrt slag i luften.

Rockström föreslår istället att: 

Om man hade lagt de sex miljarderna på en gemensamt fond mellan Sverige och Tyskland hade man kunnat göra Brandenburg till ett Silicon Valley för bland annat bränsleceller och nästa generations biodiesel för transportsystem. Det hade blivit världens vackraste och viktigaste signal från två föredömen i klimatfrågan.

Det finns alltså olika uppfattningar bland forskare och experter om effekterna av förslaget. Därför kollade Supermiljöbloggen om regeringen hänvisar till någon utredning från Energimyndigheten eller någon annan expertorganisation för att motivera beslutet.  Men regeringen har inte presenterat något utredande underlag för sitt beslut.

Supermiljöbloggen frågade miljöministern Karolina Skogs tillförordnade pressekreterare Lorentz Tovatt om varför beslutet om att köpa utsläppsrätter inte föregåtts av att en offentlig utredning om frågan. Tovatt säger: 

När det gäller utsläppsbromsen så är det en politisk överenskommelse. Det innebär ju att regeringen uttrycker en viljeinriktning. Och efter det kommer det ju bli en mer ambitiös process. Men självklart har vi ju låtit experter kolla på förslaget.

Vad är det man ska utreda framöver när processen blir mer ambitiös, är det inte mer hur man ska göra det än om man ska göra detta eller något annat?

Framöver gäller det hur saker ska göras, inte om.

Vilka experter är det som tittat på förslaget och varför finns det ingen offentligt material om de bedömda konsekvenserna? 

Det är experterna på miljödepartementet, bland annat de som förhandlar ETS i EU (utsläppsrätterna, reds. anm). Hittills finns det bara arbetsmaterial och sådant är inte offentliga handlingar.

Miljö online2

Liknande artiklar