AGENDA 2030

”Plocka #ettskräpomdagen och var en förebild”

Foto: Håll Sverige Rent

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

– Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

_______________

I dag har turen kommit till Johanna Ragnartz.

Vad jobbar du som? 

– Jag är vd på Håll Sverige Rent.

Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

– Det är nästan omöjligt att välja bara ett mål. Men ett som knyter ihop all vår verksamhet är första delmålet under mål 14, hav och marina resurser;

14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

– Håll Sverige Rents uppdrag är att arbeta förebyggande mot nedskräpning och vi förknippas kanske mest med skräpplockardagar. Håll Sverige Rent startade sin verksamhet i början av 1960-talet och hette då Håll Naturen Ren. Fokus var att skräpet var fult och skadligt för framförallt landlevande djur. Sedan dess har mycket hänt. Vår konsumtion är förändrad, mängden förpackningar har ökat och plast som material är allmängods. Naturen kan som bekant inte bryta ner plast helt, utan den bryts ner till mindre och mindre bitar, så kallad mikroplast. Eftersom man bedömer att 80 procent av skräpet i haven kommer från land och merparten är plast så är ett fokus på marint skräp också ett fokus på skräp på land.

Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

– Ur vårt perspektiv så uppmanar vi alla att behandla sin omgivning varsamt. Det kanske inte upplevs som en stor handling, men nedskräpning är faktiskt något man kan påverka. Släng aldrig skräp på annan plats än i papperskorg eller återvinningsstation. Är papperskorgen full? Gå till nästa, eller ta hem skräpet. Låt  inte ballonger ”rymma”. Plocka #ettskräpomdagen och var en förebild. Människor gör som andra. 

_________

Läs mer:

Mål 14: Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.

Tidigare artiklar i serien:

13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

16/6 Mattias Goldmann, Fores”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

11/7 Charlotte Petri Gornitzka, Sida: ”Vi måste lägga in en extra växel”

13/7 Andreas Gyllenhammar, Sweco: ”Vi står och faller med städerna”

Miljö online2

Liknande artiklar