Så kan Sverige få en fossiloberoende fordonsflotta 2030

Foto: Raphael Desrosiers ( Modifications made by Mariordo.)

Transportsektorn är den sektor i Sverige som släpper ut mest växthusgaser. Ny rapport visar hur Sverige kan nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. En omställning i transportsektorn skulle också vara bra för hälsan, jobben och ge mer plats för bostäder och grönområden i städerna. Men en del menar att det är oeffektiv klimatpolitik att ha ett separat klimatmål för transportsektorn, istället för att bara ha ett klimatmål för alla sektorer.  

Bilförsäljningen och bilresandet slår rekord

Det har aldrig sålts så mycket bilar som nu.  År 2015 registrerades 345 000 nya personbilar, vilket är en ökning med 13,5 procent jämfört med 2014 och ett rekord för Sverige. Av de nya bilarna som såldes var endast 17,5 procent miljöbilar, vilket är en liten minskning jämfört med 2014. En majoritet, 62 procent, av de nysålda miljöbilarna var dieseldrivna.

Även bilåkandet och användningen av fossila bränslen ökar. Så mycket som bilåkandet ökade 2014 har det inte ökat på 64 år. Andelen resor med kollektivtrafik ökade från 11 till 13 procent mellan 2005/2006 och 2011-2014. Men cykelåkandet minskar. Befolkningen i Sverige cyklar i snitt 5,3 miljoner kilometer per dag, vilket är en minskning med 16 procent sedan mitten av 1990-talet.

Detta visar rapporten Fossiloberoende fordonsflotta 2030 som är gjord av teknikkonsultföretaget Sweco, 2030-sekritariatet, Energiforsk och Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Så vänder vi trenden

I rapporten undersökshur denna dystra trend kan brytas och hur en fossiloberoende fordonsflotta 2030 kan uppnås.

För att göra fordonen energieffektivare rekommenderas att Sverige ska driva skärpta utsläppskrav inom EU, att miljöbilsdefinitionen ska skärpas och att miljödefinitioner för lastbilar och långfärdsbussar ska införas.

För att öka användningen av förnybara bränslen rekommenderas:

  • stegvis höjd koldioxidskatt på fossila bränslen,
  • utökat produktionstöd till nya förnybara bränslen,
  • krav på att transporter som bekostas av skattepengar ska drivas med ett miljöbränsle
  • långsiktigt stöd som skapar laddinfrastruktur, och
  • mackar med förnybara bränslen.

För att folks beteende ska bli miljövänligare rekommenderas

  • att det ska bli svårare att ta bilen in till stadskärnan,
  • att det ska bli attraktivare att använda andra färdmedel,
  • ökat stöd till arbetsgivare som underlättar hemarbete,
  • höga parkeringsavgifter,
  • låga hastigheter i städer, och
  • att tjänstebilsbeskattningen ändras så att det inte längre är lönsamt att välja en bil som löneförmån istället för högre lön eller andra förmåner.

En annan viktig åtgärd för att minska utsläppen är ett så kallat bonus-malus-system. Det innebär i korthet att bilar med höga utsläpp får en hög skatt och bilar med låga utsläpp får en bonus. Regeringen presenterade ett förslag i våras på ett bonus-malus-system. Men förslaget har fått kritik från bland annat Naturvårdsverket för att ha för låg straffbeskattning på de miljösämsta bilarna.

En energiomställning inom transportsektorn får, enligt rapporten, flera positiva konsekvenser förutom minskade klimatutsläpp. Exempel på dessa konsekvenser är:

  • bättre hälsa på grund av mindre luftföroreningar,
  • tusentals arbetstillfällen när bränslen ska produceras från svensk skog och mark,
  • exportintäkter eftersom kunskap om omställning kommer att bli efterfrågade på världsmarknaden,
  • ökad självförsörjning, och
  • mer plats för bostäder och grönområden i städerna.

Är målet om fossiloberoende fordonsflotta bra? 

Alla är dock inte övertygade om att det är bra att ha ett separat klimatmål för transportsektorn istället för att bara ha ett klimatmål för alla sektorer. Konjukturinstitutet skriver.

Förslaget om ett klimatmål för transporterna medför att eventuellt billigare åtgärder i jordbrukssektorn förbises vilket minskar kostnadseffektiviteten i styrningen av övrigsektorn och ökar kostnaderna för svensk klimatpolitik.

Miljö online2

Liknande artiklar