Tidigare minister: Konkurrens och revirtänkande inom regeringen står i vägen för ett hållbart samhälle

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

”Regering och opposition skriver under internationella överenskommelser och formulerar djärva, långsiktiga mål och sen rullar allt på i stort sett som vanligt”. Det skriver socialdemokraten Kristina Persson, tidigare framtidsminister, på DN debatt.

Kristina Persson, tidigare minister för strategi och framtidsfrågor samt för nordiskt samarbete (kort kallat framtidsministern), går nu ut i hård attack mot regeringens förmåga att hantera stora samhällsproblem.

Uppdatering: Nu har Kristina Persson också fått rätt enligt en rapport som säger att FN:s hållbarhetsmål kan bli svåra att nå då regeringen lider av samordningsproblem.

I en intervju med Supermiljöbloggen efter valet formulerade hon sin nya ministerroll som ”någon i regeringen som har koll på de långsiktiga problemen och behoven”. När regeringsombildningen skedde i maj fick hon däremot gå och ska? ersättas av en framtidskommitté.

Nu menar hon att konkurrens och revirtänkande präglar regeringens arbete.

Ett stort hinder i Sverige är regeringskansliets starka låsning till ”silos” – för mycket stuprör och för litet av strategiskt, resultatinriktat samarbete. Om visioner, planer och kunskap är begränsade till vad respektive silo vill och får göra uppstår inte bara en suboptimering utan också konkurrens och revirtänkande.

Hon radar samtidigt upp fem punkter som hon kallar ett vidöppet fönster för ledarskap, långsiktighet och handling.

  1. Sverige har de bästa tänkbara förutsättningarna för att ligga bland de främsta på vägen mot det hållbara samhället och långt fram i de globala värdekedjorna. (kortad)
  2. I dag tas inte förutsättningarna tillräckligt väl tillvara. I det samspel som krävs för att hantera komplexitet och osäkerhet presterar staten under sin förmåga. (kortad)
  3. Det finns visioner och mål men det saknas genomarbetade strategier och planer för hur de ska uppnås. ”Agenda 2030” sammanfattar vad världen och Sverige vill uppnå och vad ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet kräver. Statsministern understryker i regeringsförklaringar och tal att det är det fossilfria välfärdssamhället, cirkulär ekonomi, hållbara städer, ett starkt EU, ett rättvist välfärdssamhälle med mera som ska uppnås. Det är inga dåliga mål och de ska nås snart, dessutom. Det kräver systemsyn, ledarskap och en bred samverkan. Av detta ser vi mycket litet i praktiken.
  4. Det är således vägen dit som är den stora utmaningen, alltså viljan och förmågan att omsätta visionerna i handling. Därför la jag i mitt arbete 100 procent fokus på hur-frågorna. De 108 förslagen från mina analysgrupper ger svar på frågor som hur man ska kunna genomföra omvandlingen till ett fossilfritt och resurseffektivt välfärdssamhälle, uppnå full sysselsättning i ett medellångt perspektiv samt stärka det globala samarbetet så att 2030-agendan förverkligas. (kortad)
  5. Det är fråga om att få fart på system-transformativa processer, som omfattar många olika aktörer och som måste initieras, ledas och koordineras högst upp i det demokratiska systemet. När den funktionen inte finns eller är alltför svag uppstår brister, motstånd och problem längre ner i systemet. Den centrala ledningsfunktionen – statsrådsberedningen – måste ha stark legitimitet, ett strategiskt tänkande och betydande analyskapacitet för att kunna svara upp mot behoven.

Hon avslutar med att säga att viljan och energin för att uppnå förändringar måste vara starkare än rädslan och de stora organisatoriska hindren, och att mena att bristerna leder till många av de problemen vi ser i samhället idag.

Oförmågan till en strategiskt fungerande regeringsmakt bidrar i sin tur till att skapa grogrund för den nationalism, populism och extremism som vi just nu ser breda ut sig runt om i världen.

Miljö online2

Liknande artiklar