Begränsad klimatpåverkan – hur går det egentligen?
Det första svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Begränsad klimatpåverkan. Det är ett miljökvalitetsmål som kräver både nationella och internationella insatser, och kanske det mål som är mest uppmärksammat i samhällsdebatten.
I Riksdagens definition av miljömålet står det:
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Vad handlar målet om?
Koncentrationen av växthusgaser stiger till följd av mänsklig påverkan. Industri, energi- och transportsektorn står idag för stora delar av de fossila bränslen som släpps ut i atmosfären och påverkar den globala medeltemperaturen. Med ökad medeltemperatur kommer klimatet förändras, globala system rubbas och naturkatastroferna att öka. Smältande isar och ökenområden som breder ut sig är bara ett par exempel där klimatförändringarna leder till katastrofala följder. Många av de naturtyper vi har idag kommer att försvinna och många ekosystem att förstöras.
I målet finns två preciseringar; temperatur och koncentration, där temperaturen på sikt ska begränsas till högst två grader och koncentrationen ska ligga på högst 400 ppm.
Vad görs?
Globalt: Enligt det avtal som världens länder skrev under på klimattoppmötet COP21 i december 2015 ska de globala utsläppen av växthusgaser ligga på en nivå som gör att medeltemperaturen hålls väl under 2 grader. För att uppnå de utsläppsminskningar som behövs globalt behöver världen halvera sina utsläpp till 2050 och nå nära noll till 2100. Dock är de utsläppsminskningar världens länder har förbundit sig att utföra inte på länga vägar tillräckliga, utan kommer nå en bra bit över två grader. Fortfarande slås värmerekord efter värmerekord i världen och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stiger allt mer.
Nationellt: Den parlamentariska miljömålsberedningen lämnade i juni förslag till regeringen om ett klimatpolitiskt ramverk. Denna politiska överenskommelse inkluderar en klimatlag och det långsiktiga utsläppsmålet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringen har även tagit fram ett nytt investeringsstöd för klimatåtgärder, det så kallade Klimatklivet. Kommuner och landsting kan söka stöd för så kallade stadsmiljöavtal, som är statligt medfinansierade lokala och regionala kollektivtrafikprojekt i tätorter.
På nationell nivå sker satsningar på förnybar energi och alternativa bränslen till de fossila. Regeringen har som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer vilket bland annat innebär att fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030.
Uppnås målet?
Prognosen för att uppnå målet är negativ, vilket är en tydlig indikation på att inte tillräckligt har gjorts för att begränsa den klimatpåverkan som sker. Sveriges utsläpp ser i vissa fall ut att minska, men de minskar i alltför långsam takt enligt den senaste uppföljning som gjorts. Dessutom sker inte någon minskning om man ser ut ett konsumtionsperspektiv, där import och export räknas med.
Det behövs betydligt kraftigare åtgärder och skärpta krav från Sveriges håll om man faktiskt ska kunna begränsa klimatpåverkan och uppnå den definition av målet som Sveriges riksdag har satt upp. Redan nu är koncentrationen av växthusgaser i atmosfären uppe på 400 ppm och fortsätter att stiga. Det kommer krävas betydligt mer verkstad än prat i fortsättningen för att det ska finnas en chans att bromsa den ökande medeltemperaturen.
Bakgrund:
Klimatförändringarna uppkommer i och med växthusgasernas påverkan på den globala medeltemperaturen, den så kallade växthuseffekten, som gör att jordens medeltemperatur ökar. Växthusgaserna är de gaser i atmosfären som påverkar temperaturen genom att absorbera infraröd strålning, det vill säga koldioxid, men även vattenånga, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon bland annat.
För att få en enhetlig och mätbar skala anges de olika gaserna i koldioxidekvivalenter, där koldioxid är utgångspunkt. Metan är till exempel 25 gånger kraftigare och dikväveoxid närmare 300 gånger kraftigare än koldioxiden. Idag ligger koncentrationen av växthusgaser på cirka 400 ppm, en siffra som naturligt borde ligga strax under 300 ppm (förindustriell nivå).
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till