Regeringen vill satsa på snabbtåg

Foto: KarinKarin

Regeringen har idag presenterat satsningar på transportinfrastrukturen 2018-2029. Totalt ska det att satsas 622,5 miljarder kronor på transportinfrastruktur mellan 2018-2029, det är 100 miljarder mer än tidigare besked. Regeringen går också vidare med planerna på snabbtåg. Satsningarna har förhandlats fram tillsammans med Vänsterpartiet. 

En viktig del av satsningen är förstärkt järnvägsunderhåll. Under perioden 2018-2029 ska det satsas 47 procent mer jämfört med perioden 2014-2025.

De svenska snabbtågen har den sämsta punktligheten i Europa. Cirka en tredjedel av de svenska snabbtågen var mer än fem minuter försenade mellan 2008-2015, enligt Svenska Dagbladet som hänvisar till Trafikverket.

I infrastrukturpropositionen tar regeringen också ställning för den omdiskuterade höghastighetsbanan och skriver:

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman. Utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter.

Det första steget i satsningen på höghastighetsbanor är att Ostlänken, en sträcka mellan Linköping och Järna, ska börja byggas 2017. Vilka sträckor som ska byggas sen ska utredas av Trafikverket, skriver Sveriges Radio.

Infrastrukturminister Anna Johansson säger dock till DN att hon inte längre tror att hela höghastighetsbanan kan vara klar 2035, vilket var den tidigare ambitionen. Banan bedöms kosta 230 miljarder kronor.

Höghastighetsbanan är politisk kontroversiell. Igår meddelade Moderaterna att man säger nej till en höghastighetsbana med motivering att det blir för dyrt och att andra satsningar behövs istället. Detta trots att allianspartierna inför valet 2014 sa att de vill satsa på höghastighetsbanor. Tidigare har Liberalerna och Sverigedemokraterna sagt nej.

Moderaternas ändring har fått intern kritik. Exempelvis säger förbundsordförande för Moderaterna i Östergötlands län, Christian Gustavsson, till Sveriges Radio att han är ”litet förbannad” över Moderaternas besked.

Enligt Trafikverket skulle en höghastighetsbana sänka Sveriges årliga koldioxidutsläpp med 0,3 miljoner ton per år, vilket kan jämföras med vägtrafikens totala utsläpp på 16 miljoner ton per år.

Enligt tre forskare på KTH riskerar höghastighetsbanan till och med att öka utsläppen eftersom bygget av banorna skulle skapa större klimatutsläpp en vad tågen sparar in. Men enligt andra forskare på KTH kan höghastighetståg ersätta en stor del av flyget på de aktuella sträckorna.

.

Miljö online2

Liknande artiklar