Skyddande ozonskikt – vad är det bra för?

Foto: Peter Nguyen

Det femte svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s måndagsserie är Skyddande ozonskikt. Det är det första av hittills fem mål som bryter trenden. Målet har uppnåtts eller kommer nås inom tidsramarna, men är det verkligen bara solsken och rosor?

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.”

– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

 Vad handlar målet om?

Utsläpp av ämnen som kan skada ozonskiktet är något som måste upphöra, då mängden farlig UV-strålning ökar om det skyddande skiktet tunnas ut. Många skadliga ämnen har förbjudits, men ämnena är långlivade och finns kvar länge i naturen. Dessutom kommer nya som måste tas i beaktande.

UV-strålning kan skada människans hälsa och ge upphov till bland annat försämrat immunförsvar och hudcancer. Strålningen kan även skada djur, växter och andra levande organismer som behövs för fungerande ekosystem och en biologisk mångfald.

Vad görs?

Internationellt: På både nationell och  internationell nivå är det framförallt Montrealprotokollet som fortfarande är det viktigaste styrmedlet för att fasa ut ämnen som är skadliga för ozonskiktet, där CFC har fått stort fokus. Dock påverkar utsläppen av framförallt lustgas till atmosfären, vilket är ett problem i dagens samhälle.

Här är det framförallt EU:s regelverk och FN:s konventioner som träder in. Ett av de mest centrala är Göteborgsprotokollet som inkluderar både försurning, övergödning, marknära ozon och vissa partiklar och är en del av FN:s luftvårdskonvention.

Nationellt: I svenska län och kommuner handlar en stor del av arbetet om informationsspridning, vilket även Naturvårdsverket arbetar med på ett övergripande plan. Men även i Sverige  har problemen med lustgas från bland annat transport och jordbruk ökat. Det är något Hushållningssällskapet på uppdrag av Jordbruksverket sammanställt i en rapport. Rapporten ger konkreta förslag på hur lustgasutsläppen kan minska nationellt.

Uppnås målet?

Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. – Naturvårdsverket

Tack vare att många av de skadliga ämnena har reglerats genom bland annat Montrealprotokollet har uttunningen av ozonskiktet avstannat och verkar i vissa fall ha börjat återhämta sig, något som dock kan vara svårt att säkerställa.

Det betyder inte att jobbet är avklarat. Lustgas kan vara en bidragande orsak till både ökade medeltemperaturer och uttunning av ozonskiktet, en gas som ökar i atmosfären till följd av framförallt fossila utsläpp från olika sektorer i samhället. Likaså finns fortfarande många uttjänta produkter som läcker farliga ämnen.

Montrealprotokollet kan enbart reglera utsläppen i de länder som skrivit under, vilket innebär att länder som står utanför kan fortsätta släppa ut dem farliga ämnen även om det globalt sett har minskat drastiskt sen avtalet infördes och skrevs under. Det är framförallt internationella samarbeten som krävs för att ozonskiktet ska kunna stabiliseras på en nivå som inte är skadliga för människa, natur eller djur.

Framtiden kring miljömålet Skyddande ozonskikt ser positiv ut, men det finns fortfarande en stor osäkerhet då man inte vet hur klimatförändringarna kan komma att påverka ozonskiktet.


Bakgrund

I stratosfären finns kemiska sammansättningar som kallas ozon. Ozonskiktet skyddar mot den farliga UV-strålningen som annars skulle träffa jorden och orsaka skada på människans hälsa och påverka djur och natur negativt.

Under andra halvan av 1900-talet var det vanligt att använda bland annat freoner i kylskåp, något som visade sig vara förödande för ozonskiktet då de slog sönder ozonmolekylerna med följd att skiktet tunnades ut och gav mindre skydd. Tack vare Montrealprotokollet (1987) förbjöds ozonnedbrytande ämnen i väldigt många länder och skiktet fick chans att reparera sig.

Tyvärr är många av dessa ämnen långlivade och kan finnas kvar i naturen i decennier. Dessutom finns nya hot att ta ställning till. Med ökande halter av vissa växthusgaser i atmosfären kan reparationen av ozonskiktet avstanna och därmed bidra till att skadlig strålning träffar jorden.

Läs tidigare artiklar i serien:

1. Begränsad mil­jöpå­ver­kan

2. Frisk luft 

3.  Bara naturlig för­sur­ning

4. Giftfri miljö

Miljö online2

Liknande artiklar