Grundvatten av god kvalitet – en grundläggande rättighet?

Foto: Illustratör: Tobias Flygar

Det nionde svenska mil­jö­kva­li­tets­må­let i SMB:s ­se­rie är Grundvatten av god kvalitet, ett mål som är avgörande för vår dricksvattenförsörjning och påverkar våra ekosystem i vatten. I veckans artikel skriver ansvarig myndighet, SGU, själva om målet.

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”

– Riks­da­gens de­fi­ni­tion av mil­jö­kva­li­tets­må­let

Vad handlar målet om?

grundvatten

Bild: SGU/ArtAnna

Grundvattnet är en av våra allra viktigaste naturresurser. Vi använder det som dricksvatten, till bevattning och i industriprocesser, och många akvatiska ekosystem är också helt beroende av grundvattnet. Grundvattnet ser vi där det rinner fram i naturliga källor, som ofta har stora ekologiska, historiska och kulturella värden.

Figurtext: 
Av allt världens vatten är mindre än en procent tillgängligt som dricksvatten för människor. Av detta är hela 95 procent grundvatten. Resten finns i sjöar och vattendrag, av vilket fyra femtedelar kommer från utströmmande grundvatten, så grundvattnet har en mycket viktig hydrologisk och ekologisk funktion.

Mil­jö­kva­li­tets­må­let för grundvatten har sex olika preciseringar som kan sammanfattas i fyra områden:

  • Grundvattnets kvalitet är bra och begränsar inte användningen som dricksvatten.
  • Kvaliteten på utströmmande grundvatten bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
  • Förändringar av grundvattennivåer ska inte vara negativa för samhället eller ekosystemen.
  • Naturgrusavlagringar (bland annat åsar) som är viktiga för drickvattenförsörjning, energilagring samt natur- och kulturlandskap ska bevaras.

I preciseringarna anges också att vattenförvaltningens krav, som bygger på EU:s vattendirektiv, ska vara uppfyllda.

Vad görs?

Lokalt och regionalt: Grundvattenfrågor på lokal och regional nivå handlar oftast om dricksvatten. Idag provtas grund- och dricksvatten i högre grad vid vattenverk och av länsstyrelser och vattenmyndigheter för att spåra föroreningar som bekämpningsmedel och andra miljögifter.

Kommunerna tar fram vattenskyddsområden kring grundvattentäkter, där verksamheter som riskerar förorena marken och grundvattnet förbjuds eller begränsas. Arbetet med att fram bra underlag om markens egenskaper är därför viktigt.

De flesta länsstyrelser har tagit fram vattenförsörjningsplaner för vattenanvändning och då framförallt för dricksvattenförsörjning idag och i framtiden. Ett stort antal kommuner arbetar också med liknande planer för sina vattenresurser.

Avvikelser från grundvattnets normala nivåer kan få allvarliga konsekvenser för brunnar och naturmiljöer. Därför kontrolleras bland annat grundvattennivån vid bygg- och infrastrukturprojekt.

Många länsstyrelser ger allt färre tillstånd för naturgrustäkter; detta efter att miljölagstiftningen ändrats. Istället används nu oftare krossat bergmaterial i byggprojekt, vilket gynnar såväl vattenskyddet som natur- och kulturmiljöer.

Nationellt och internationellt: Sveriges geologiska undersökning (SGU) mäter regelbundet grundvattennivåer och provtar samt analyserar grundvattnets kvalitet . Resultat från denna övervakning kan användas som referensdata.

Sveriges fem vattenmyndigheter, länsstyrelserna, SGU, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) med flera bidrar även med förslag på åtgärder samt ger råd och skriver vägledningar. Kemikalieinspektionen arbetar för att införa förbud mot miljögifter både nationellt och internationellt. Andra åtgärder är sanering av förorenade områden och miljökrav på utsläpp till mark och vatten.

Grundvattenfrågorna kommer också in i FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030, särskilt i mål sex som handlar om rent vatten och sanitet.

Uppnås målet?

Mil­jö­kva­li­tets­må­let är inte uppnått och kommer inte att kunna nås med be­fint­li­ga och beslutade styrmedel och åtgärder – Naturvårdsverket

Vi vet fortfarande alltför lite om vilka problem som mänskligt orsakade föroreningar, som bekämpningsmedel, PFAS, bakterier och virus och utsläpp, eller vissa naturligt förekommande ämnen, som radon, tungmetaller och uran, kan medföra.

Takten i att ta fram nya vattenskyddsområden har avstannat på senare år. Den dricksvattenutredning som regeringen tillsatt har under 2016 lagt fram förslag om högre krav på vattenskydd.

Det behövs förbättrad lagstiftning och ekonomiska styrmedel för att nå grundvattenmålet. Naturgrusavlagringarna hotas till exempel av de snabbt växande storstadsområdenas efterfrågan på ballastmaterial till bostäder och infrastruktur.


Antal vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2008–2015

SGUs Vattentäktsarkiv samt miljömålsindikatorn Vattenskyddsområden

Figurtext: Antal vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2008–2015.

Bakgrund:

Grundvattnet är en mycket viktig del av vattnets kretslopp. Det mesta av det vatten som finns i sjöar och vattendrag har någon gång varit grundvatten (figur Vattnets kretslopp).

I stora delar av landet, särskilt utanför storstäderna, är det i regel grundvatten som används till dricksvatten – både i kommunala vattenverk och enskilda brunnar. Många ekosystem är beroende av att grundvatten rinner fram i källor, våtmarker och sjöar och att kvaliteten på grundvattnet är bra och inte försämras.

Lars-Ove Lång, miljömålsansvarig, SGU
Helena Dahlgren, Hållbarhetsstrateg, SGU


Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Miljö online2

Liknande artiklar