Ett rikt odlingslandskap – rikt på vadå?

Foto: Sniper Zeta /CC Attribution-Share Alike 4.0 International

Det trettonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Ett rikt odlingslandskap. Jordbruksverket är ansvarig myndighet för målet, men lyckas inte leverera det som behövs för att målet ska uppnås. 

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Vad handlar målet om?

Odlingslandskapen i Sverige hyser idag en viktig den av den svenska biologiska mångfalden. För att kunna bevara och stärka det djur- och växtliv krävs ett kraftfullt arbete som fokuserar på hållbarhet och mångfald i landskapet.

Vad görs?

Nationellt: Flertalet regionala projekt genomförs årligen, varav en del finansierat genom EU, har hjälpt till att restaurera områden med rik biologisk mångfald på ängs- och betesmarker.

Programmet för odlad mångfald (POM) har tagit fram en ny nationell strategi för perioden 2016–2020, en strategi som har beslutats av Jordbruksverket. Rådgivningsprogrammet Greppa Näringen handlar om kompetensutveckling och information om hållbara jordbruk.

För att kunna bevara den biologiska mångfalden krävs ett levande, hållbart jordbruk. Konkurrenskraftsutredningens har tagit fram förslag om en nationell livsmedelsstrategi som man hoppas kan fungera positivt för det svenska jordbruket. Det finns en del ekonomiska styrmedel för att främja att målet kan uppnås, delvis miljöersättningar, det så kallade Gårdsstödet samt inom landsbygdsprogrammet.

EU: EU-kommissionen jobbar för att reglera innehållet av föroreningar i gödselmedelsförordningen. EU:s förordning om invasiva främmande arter (IAS) är starkt kopplat till detta mål, liksom flera andra, då främmande arter kan slå ut inhemska arter.

Uppnås målet?

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

– Naturvårdsverket

Målet uppnås inte och utvecklingen är negativ, framförallt till följd av minskade livsmiljöer för den biologiska mångfald som kräver ängs- och betesmarker, enligt Jordbruksverket.

Då den biologiska mångfalden i och kring odlingslandskap står för flertalet ekosystemtjänster är det viktigt för både Sveriges ekonomi och tillväxt att den bevaras. Bland annat pollinering, renande av vatten och näringstillförsel till marken kan nämnas.

Odlingslandskapet fortsätter att minska i omfattning och många av dess naturtyper och arter har inte gynnsam bevarandestatus. 

Rapport: Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016

Många odlingslandskap ligger i närheten av tätorter och är på grund av sina egenskaper ofta attraktiva som byggmark för bostäder och annat. Många av de småskaliga jordbruken läggs dessutom ner runt om i landet, vilket leder till att områden växer igen och arter konkurreras ut.

Det behövs betesdjur för att markerna ska kunna hållas öppna, likaså behövs ett varierat odlingslandskap som attraherar många olika arter. Idag försvinner många arter från områden till följd av de allt mer hotade miljöerna.

Bakgrund:

Det svenska jordbruket med sina odlingslandskap minskar, vilket missgynnar många fåglar, växter, insekter och andra djur. Ängs- och betesmarker kräver betande djur för att hållas öppna och inte växa igen. Konkurrerande arter kan då ta plats och den inhemska biologiska mångfalden minskar. Idag växer många områden igen eller används istället för odling till byggnationer.

Samtidigt är brukande av odlingslandskap något som kräver mångfald på flera plan. En för ensidig odling på stora ytor kan även det missgynna många arter. Det krävs ett livskraftigt jordbruk som är hållbart ur flera olika synvinklar för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras.

Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Miljö online2

Liknande artiklar