Myllrande våtmarker

Foto: Pixabay /CC0 Public Domain

Det elfte svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s serie är Myllrande våtmarker. Våtmarker bidrar till en rik biologisk mångfald och står för ett flertal ekosystemtjänster, bland annat vattenrening. Tyvärr är många idag starkt hotade på grund av människan. 

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Riksdagens definition av miljömålet

Vad handlar målet om?

Våtmarker är områden med rik biologisk mångfald och bidrar med viktiga ekosystemtjänster. Under historiens gång har många av dessa avvattnas för att istället kunna användas till bland annat åkermark eller bostadsmark. Än i dag försvinner värdefulla områden samtidigt som de kvarvarande starkt påverkas av försurning, övergödning, olika typer av vattenverksamheter och direkta skador.

Vad görs?

Nationellt: Life to ad(d)mire och andra projekt har bidragit till att tusentals hektar våtmark har restaurerats och anlagts i Sverige. Dock togs stödet för restaurering av våtmarker inom landsbygdsprogrammet bort, vilket har lett till att den restaurering som tidigare skett inom programmet inte verkar kunna fortsätta. Som en positiv glimt finns däremot intresse från olika organisationer att restaurera våtmarksområden runt om i landet.

EU: Här finns olika skydd som de enskilda länderna inom EU arbetar för. Bland annat Natura 2000, som ger skydd åt områden med värdefulla naturvärden, till exempel rödlistade arter. LIFE är också ett EU-projekt som vävs in i flera olika miljömål där Life to ad(d)mire ingår. EU har även olika direktiv som ska stå för bättre miljöhänsyn, däribland art- och habitatdirektivet.

Internationellt finns den så kallade Ramsarkonventionen som arbetar för skydd och restaurering av våtmarker. Det är den äldsta av världens moderna, icke-statliga avtal och täcker allt från sumpmarker till sjöar och vattendrag globalt.

Uppnås målet?

Trots de åtgärder som idag pågår är utvecklingen för naturen negativ, vilket är ett bevis på att det görs långt ifrån tillräckligt. Skyddsarbete finns på flera håll, men det går väldigt långsamt framåt. Precis som vid många andra mål verkar man mest skrapa på ytan när problemen är betydligt större än så.

Våtmarker är extremt viktiga för den biologiska mångfalden och kan skapa en frizon för arter vars habitat minskar i skrämmande takt. Reservat och skydd i all ära, det löser många av problemen och de områden som skyddas har visat positiva resultat.

Dock sker fortfarande stora kvävenedfall och den globala medeltemperaturen stiger hela tiden. Med varmare klimat sker större avdunstning och många våtmarker kan torka ut, något som i sin tur släpper ut än mer koldioxid och kväve till atmosfären. Här behöver både skogsbruket och jordbruket hjälpa till för att minska påverkan på våtmarkerna. Än finns inte alltid den hänsyn som skulle behövas.

miljömålens hemsida kan man läsa mer om vad Naturvårdsverket anser krävs för att vända den negativa trenden.

Bakgrund:

Våtmarker bidrar till ett fungerande samhälle och minskad klimatpåverkan genom att binda in kol från atmosfären, förstärka den biologiska mångfalden samt fungera som en reningsfunktion av vatten.

Våtmarker tillhandahåller dessutom många rödlistade arter, både fåglar, insekter och kräldjur och bidrar på så sätt till en viktig biologisk mångfald.

Våtmarkerna har varit och är fortfarande eftertraktade för möjligheten till näringsrik åkermark eller för byggnader. När våtmarker dräneras och syre tillkommer avges stora mängder kol till atmosfären vilket bidrar till klimatförändringarna. En våtmark tar vanligtvis tillvara kolet och bildar därmed en kolsänka, men med syre inblandat kan det få motsatt effekt.

Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Miljö online2

Liknande artiklar