God bebyggd miljö – vad betyder det?

Foto: Illustratör: Tobias Flygar

Det femtonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är God bebyggd miljö. Ansvarig myndighet, Boverket, skriver själva om målet och varför det är ytterligare ett i raden som inte uppnås.  

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

– Riks­da­gens de­fi­ni­tion av mil­jö­kva­li­tets­må­let

Vad handlar målet om?

Vårt vardagsliv präglas av vår omgivning: hur vi bor, hur vi rör oss genom bebyggelsen, om vi upplever miljön och byggnaderna omkring oss som vackra, om det finns parker och naturområden i närheten där vi kan utöva friluftsliv och leka med barnen eller ta en promenad med hunden.

En viktig nyckel till att få till en god bebyggd miljö ligger i samhällsplaneringen, men också i hur vi förvaltar det byggda och dess omgivningar som redan finns.

Hur använder vi våra naturresurser på ett smart sätt? Används marken till det den är bäst lämpad för? Bygger vi våra bostäder på platser där vi inte blir beroende av bilen som färdmedel och där vi har tillgång till infrastruktur, skola, sjukvård och annan service? Minskar vi avfallet från konsumtion och byggande och återanvänds och återvinns det som ändå uppstår? Allt det och lite till inkluderas i målet för god bebyggd miljö.

Må­let har tio pre­ci­se­ring­ar som kan sam­man­fat­tas i tre fokusområden:

  • Bebyggelsestruktur och transporter handlar om att planera och utnyttja den byggda miljön med dess tillgångar och komplettera med sådant som saknas. Det innebär också att vi ska se till att använda infrastrukturen på ett smart sätt och att ge människor tillgång till god kollektivtrafik och bra gång- och cykelvägar.
  • God livsmiljö handlar om att den byggda miljön ska erbjuda ett blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, natur- och grönområden och kulturvärden och att människor inte ska utsättas för hälso- eller säkerhetsrisker.
  • Byggnader och resurshushållning handlar om att vi ska använda mark, vatten, energi och andra naturresurser på ett klokt sätt, att våra byggnader ska vara hållbara under hela sin livstid från byggandet till att de en gång i framtiden rivs. Avfall ska förebyggas så långt det går och det avfall som ändå uppstår ska tas hand om på bästa sätt.

Vad görs?

Vad görs nationellt:

Många bra saker görs för att vi ska nå målet, här tar vi bara upp några få exempel.

Det finns höga ambitioner hos Sveriges kommuner att bygga en hållbar livsmiljö, vilket är en viktig förutsättning för att målet ska kunna nås på sikt. Detta märks både i fler strategiska dokument och i genomförda fysiska åtgärder. Dessa syftar bland annat till att öka resandet med gång, cykel och kollektivtrafik, minska biltrafiken i stadscentra och öka tillgången till tätortsnära natur.

Genom att titta på och analysera byggnaders miljöpåverkan under hela deras livstid och få fram var och när olika miljöåtgärder gör mest nytta, kan mer effektiva åtgärder vidtas.

Fokus har hittills inriktats på byggnadernas förvaltningsfas, framför allt energianvändningen vid uppvärmning, men livscykelanalyser visar att även åtgärder när man bygger och river är viktiga för att minska miljöpåverkan.

Vad görs internationellt:

På FN:s toppmöte i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. De tre dimensionerna av hållbar utveckling – sociala, ekonomiska och miljö, är integrerade i de globala målen och behandlas som likvärdiga. Sverige ska verka för att nå dessa mål.

Samhällsplanering och bebyggelseutveckling har direkt påverkan på uppfyllelsen av flera av målen. I oktober 2016 hade 55 länder som tillsammans står för 55 procent av de globala utsläppen ratificerat klimatavtalet från Paris, vilket innebar att det trädde i kraft en månad senare, den fjärde november.

Inom EU finns flera riktlinjer som bidrar till mindre miljöpåverkan i den byggda miljön och som för arbetet framåt. Det handlar t ex om miljöcertifieringssystem, byggnaders energiprestanda och omgivningsbuller.

Uppnås målet?

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås till målåret 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Eftersom målet är så komplext och det finns stora regionala skillnader är det svårt att göra en helhetsbedömning. Utvecklingen för målet bedöms vara svagt positiv. Vi är på väg åt rätt håll, men det krävs fortfarande mycket arbete för att vi ska ta oss framåt.

Många av de problem vi har att tampas med finns inbyggda i den bebyggelse och miljö vi redan har. Att få bukt med dessa kräver en lång omställningstid. Ett annat problem är att det i kommunerna fattas många politiska beslut om hur den byggda miljön ska utvecklas mer hållbart som man sedan av olika anledningar inte lyckas realisera.

Det krävs starkt politiskt agerande för att kunna driva och realisera tuffa ställningstaganden. Tyvärr får vår livsmiljö ibland stå tillbaka till förmån för kortsiktiga vinster.

Bakgrund:

Enligt Boverkets senaste prognos behöver det byggas 710 000 bostäder till 2025. Byggnaders miljöpåverkan sedd ur ett livscykelperspektiv måste därför minska. Mängden avfall från konsumtion och produktion måste sjunka till mer hållbara nivåer och vi behöver hushålla bättre med våra ändliga resurser.

Med det stora behovet av bostäder följer också ett hårt tryck på marken, vilken förutom bostäder även ska räcka till skolor, sjukvård, arbetsplatser och grönområden.

Bilberoendet behöver minska för att ge plats åt mer miljövänliga transportslag. Denna omställning kommer skapa en bättre ljudmiljö, renare luft, minskad klimatpåverkan och ge mer plats för människor att tryggt röra sig ute i sin närmiljö.

Isabelle Ripa, mil­jömål­s­an­sva­rig, Boverket


Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Miljö online2

Liknande artiklar